Bakgrund: Forskning menar att när man arbetar med muntliga anföranden är det viktigt att ta hänsyn till retorik men också talängslan hos elever. En annan faktor som spelar roll är hur undervisningen av arbetsområdet ser ut, vilket är vad den här studien kommer att undersöka. Det är intressant att undersöka arbetsområdet muntliga anföranden för det har stor del i svenskämnets innehåll men även i ämnets nationella prov. Tesen som studien grundar sig i är att elevers och lärares åsikter kring muntliga anföranden, och hur undervisningen av dem ska se ut, skiljer sig åt.   Syfte: Syftet är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om arbetsområdet muntliga anföranden. Det kommer också att undersökas om det råder skillnader i lärares och elevers uppfattningar om arbetsområdet och vari dessa skillnader består. Områden som kommer undersökas är frekvensen av muntliga anföranden, undervisningen, redovisningstillfället samt bedömningen. Undersökningen genomförs med lärare i svenska, och elever som går i trean på gymnasiet som har gått kurserna Svenska 1–3.  Metod: Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer. Tre intervjuer med lärarinformanter och sex intervjuer med elevinformanter. Lärarna undervisar i svenska och eleverna har gått kurserna Svenska 1, 2 och 3.  Resultat: Resultatet berör fyra olika delar: frekvens, undervisning, redovisning och respons och bedömning. De slutsatser som kan dras är att elevers och lärares åsikter om muntliga anföranden i det här fallet inte skiljer sig markant åt. Eleverna uttryckte att de var nöjda med utformningen av undervisningen och majoriteten av elevinformanterna tyckte att frekvensen av de muntliga anförandena var lagom. Redovisningssituationerna och bedömningssituationerna uppskattades även de av eleverna. Slutsatsen som kan dras efter den här studien är att eleverna till stor del är nöjd med undervisningen kring muntliga anföranden och att lärarna utformar undervisningen på ett sätt som tillgodoser elevernas behov.