Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Många patienter har stort förtroende för de som arbetar inom sjukvården, sjuksköterskans har ett viktigt ansvar som att vara tillgängliga för patienterna. Att möta patienter i ett palliativt skede, är en särskilt komplex uppgift som sjuksköterskan ställs inför. Distriktssköterskan i hemsjukvårdens palliativa vård, förväntas säkerställa så att den sista tiden i livet blir den bästa tänkbara för patienten och anhöriga. Forskningen har visat att sjuksköterskors i den palliativa hemsjukvården, upplever bristande kunskaper gällande symtomlindring, kommunikation och tillsynsbedömningar. I studien intervjuades åtta sjuksköterskor inom hemsjukvården, för att få reda på deras upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede i deras hemmiljö. Intervjuerna genomfördes på två olika hemsjukvårdskommuner i Göteborg. Sjuksköterskor upplevelse i studien, var att det var viktigt att ha framförhållning i palliativa vården och att utveckla kunskapsområden som, det vårdande samtalet, symtomlindring och kommunikationen mellan professionerna. Resultatet av studien kan användas som underlag för beslutsfattare i syfte att skapa resurser till kompetensutveckling för sjuksköterskor i den palliativa vården.

BACKGROUND: Meeting patients in palliative stages is a complex task that the nurse faces. The district nurse in the home care department is responsible for managing and organizing nursing work. The palliative care's four pillars in according to Swedish guidelines are: loss of symptoms, cross-professional teamwork, good relationships and communication with the patient, relatives and other staff, and support for relatives, during the disease. AIM: The aim of this study was to describe nurse’s experience, of nursing patients in palliative stage at home. METOD: A qualitative interview study was conducted with eight nurses in the field of home care. Data was then analysis using qualitative content analysis. RESULTS: The analysis ultimately resulted in two categories: Get too carefully and Not to care. When the nurse had in-depth knowledge, about the caring talks, pain, anxiety and fear, it gave the work a special sense of meaning. Undergraduate nurses experienced sense of powerlessness and frustration in palliative care. CONCLUSION: Nurses thought that the important knowledge-developing areas in relation to palliative care were; coordinators, pain, anxiety, fear, caring talks and teamwork between professions and patients in palliative stage.