Att bli förälder är för många den största omställningen i livet och då distriktssköterskor inom barnhälsovården möter nästan alla nyblivna föräldrar har de en viktig roll när det handlar om att underlätta den första tiden. Många nyblivna föräldrar känner sig oroliga och osäkra i den nya situationen och forskning har visat att föräldrarnas känsla av trygghet under barnets första år kan påverka hur barnet utvecklas framöver. Genom att bekräfta föräldrarnas tankar och behov samt ge svar på frågor och öka deras självförtroende som föräldrar kan distriktssköterskor förmedla stöd till denna grupp. Barnhälsovården har ansvar att följa barnets utveckling och ge stöd till deras föräldrar. Många föräldrar har stort förtroende för de som arbetar inom barnhälsovården och ett av barnhälsovårdens uppdrag är att finnas tillgängliga för föräldrarna. Denna studie genomfördes då det i nuläget inte helt är klarlagt vilken typ av stöd som ges och på vilket sätt detta förmedlas till föräldrarna. I studien intervjuades åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården för att ta reda på hur de arbetar med att ge stöd till förstagångsföräldrar och intervjuerna genomfördes på fem vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. I studien framkom att distriktssköterskorna arbetade för att stärka föräldrarnas tro på sin förmåga som föräldrar genom att bekräfta föräldrarna, stärka deras självförtroende och få dem att känna att de duger som föräldrar. Distriktssköterskorna beskrev också att de genom att finnas tillgängliga och ge föräldrarna tid ville skapa en förtroendefull relation där de var öppna och lyhörda när de träffade föräldrarna. Distriktssköterskorna menade att de genom att både ge allmän information, samt vägleda och guida föräldrarna kunde de vara en källa till kunskap. Distriktssköterskorna ansåg även att de var viktigt att utgå från föräldrarnas behov för att kunna individualisera mötet med föräldrarna. Distriktssköterskorna beskrev att de ibland var svårt att ge stöd, till exempel när föräldrar inte var mottagliga för det stöd distriktssköterskan ansåg nödvändigt. Resultatet av studien kan användas som ett argument att vården bör anpassas mer efter varje enskild persons behov och resurser, samt för att påverka beslutsfattare att frigöra mer tid till varje möte med nyblivna föräldrar och deras barn.

BACKGROUND: Becoming parents for the first time have shown to involve more anxiety and insecurity, compared with parents already having a child. This means that first-time parents are in need of support and since district nurses in public child healthcare meet almost all firsttime parents they have a good position to give support. How this is performed, and what firsttime parents need, is not totally defined which makes it important to study it further.   AIM: The aim of this study was to describe district nurses work in public child healthcare to support first-time parents in their parenthood.   METHOD: Eight individual semi-structured interviews were performed with a qualitative approach and data was analyzed using qualitative content analysis.  RESULTS: The result is presented in four themes and nine subthemes; illustrating the way the district nurses worked to support first-time parents. It was done in different ways; by confirming the parent, strengthen the confidence and providing the feeling of being a goodenough parent. To be able to give an individualized support a trustful relationship was of importance.  CONCLUSION: By creating a trustful relationship with first-time parents the district nurse in public child healthcare can contribute to increase self-efficacy of first-time parents by giving individualized support. This support contributes to a higher trust in the role of being a parent and by giving support it benefits the parent and child, but will also be beneficial for the public health in the population.