Västra Götalandsregionen (VGR) har under 2016 implementerat videoteknik vid vård- och omsorgsplanering för att göra det möjligt för primärvården att delta på distans. Utan videoteknik skulle primärvården inte kunna delta vid planeringsmöten på grund av resursbrist. Att implementera ny teknik ska resultera i ökad vårdkvalitet, men då måste vårdpersonalen acceptera de nya insatserna. Det är vanligt att sjukvårdsorganisationer misslyckas med införandet av ny teknik eftersom användarna inte accepterar den förändrade arbetsmiljön. För att öka chanserna för en väl uppnådd acceptans bör organisationen tänka på vissa framgångsfaktorer vid implementeringen. Användaracceptans har bland annat studerats genom att följa innovations-beslutsprocessen som består av de fem stegen: kunskap, övertalning, beslut, implementering och bekräftelse. Processen har utvecklats för att studera hur, varför och i vilken grad nya tekniker accepteras av användare inom organisationen. Denna undersökning var utformad som en kvalitativ studie och forskningsmetoden som användes för insamlat material var semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som arbetade inom primärvården. Den tidigare forskning som användes var framförallt vilka framgångsfaktorer som rekommenderas vid införandet av videoteknik och de faktorer som påverkar acceptansen av ny teknik. Videoteknik vid distansmöten ökar tillgången till sjukvårdsspecialister för patienter i realtid. Genom en direktsänd videokonversation kan deltagare ansluta sig till mötet oavsett avstånd. Studien resulterade i att vårdpersonalen var oroliga innan införandet av videoteknik och hur ett videomöte skulle gå till. Trots oron var de ändå positiva till införandet eftersom det möjliggör för dem att delta vid planeringsmöten. Vårdpersonalen blev positivt överraskade över hur väl videoteknik fungerade vid distansmöten och de tyckte att tekniken var enkel att använda. Däremot resulterade studien även i att det ibland förekom mindre tekniska problem med uppkopplingen. Primärvården hade dessutom problem med schemaläggning av planeringsmöten. Vårdpersonalen ansåg att svårigheterna med planeringen var den största utmaningen med distansmöten. Trots vissa svårigheter med tekniken och planeringen upplevde vårdpersonalen videoteknik ändå som enkelt och nästintill problemfritt att använda.

To enable primary care to participate from a distance in meetings regarding patient discharge planning, Västra Götalandsregionen (VGR) implemented video technology in 2016. Without video technology, primary care could not participate in planning meetings due to resource shortage. Implementing new technology will result in increased quality of care, but the healthcare providers must accept the new efforts. It is common for healthcare organizations to fail when introducing new technologies because users do not accept the changing work environment. In order to increase the chances of user acceptance, the organization should consider certain success factors in the implementation. Research has been conducted to study user acceptance by following the innovation-decision process, which consists of five different steps: knowledge, persuasion, decision, implementation and confirmation. The process has been developed to study how, why and at what rate new technologies are accepted by users within the organization. This study was conducted using a qualitative approach and data was collected through semi-structured interviews with six respondents who worked in primary care. Previous research was used that studied the recommended success factors for the implementation of video technology and the factors that affect the acceptance of new technologies. Video technology used during distance meetings increase access to healthcare specialists for patients in real-time. Through a live video conversation, participants can join the meeting regardless of distance. The primary care was very positive towards the implementation of video technology, as it allows them to participate in discharge planning meetings. Before the introduction of video technology, healthcare providers were worried about how a video meeting would work. Even if the healthcare providers were worried, they were still positive about the introduction of video technology, as it allows them to participate in planning meetings. The healthcare providers were pleasantly surprised at how well the video technology worked at distance meetings and they thought the technology was easy to use. However the findings of this study also showed that there were some minor technical problems with the connection and some problems with scheduling the meetings. The healthcare providers experienced that difficulty with scheduling was the biggest challenge with distance meetings. Despite some difficulties with the technology and scheduling the healthcare providers thought that video technology was still easy to use.