Bakgrund Fritidshemmet har enligt våra erfarenheter setts av många som en plats där barn får möjlighet att leka med kompisar och göra lite som de vill. Det har också varit ett ställe där barnen kunde vara för att föräldrarna arbetade. Verksamheten är idag den plats där många av barnen tillbringar mycket av sin tid. Många olika uppfattningar har gjort att fritidshemmet och dess personal har känt sig utanför och inte lika viktigt som skolan, man har känt sig osedd av skolledningen. Men när fritidshemmets uppdrag fick ett eget kapitel i läroplanen under 2016 var förhoppningarna att fritidshemmet skulle få mer status och ett uppsving i skolväsendet. Våra tankar gick då till att undersöka hur rektorer ser på verksamheten idag.   Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur rektorer och biträdande rektorer ser på fritidshemmet och dess verksamhet. Vi vill undersöka om det nya kapitlet i läroplanen har påverkat rektorernas roll enligt dem själva. Vi är även intresserade av att undersöka hur rektorerna ser på förhållandet mellan skola och fritidshem.   Metod Vi valde att genomföra en kvalitativ studie. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer för att på så sätt kunna få ut ett rikare material. Vi valde att spela in våra intervjuer för att vara säkra på att vi fick med rektorernas svar och kunna transkribera ordagrant.   Resultat Resultatet visar att samtliga rektorer anser att fritidshemmet är en viktig verksamhet. Rektorerna tror att fritidshemmets uppdrag kommer att förtydligas med hjälp av det egna kapitlet i läroplanen. Rektorerna tror och hoppas att statusen för yrket kommer att höjas både gentemot andra lärare i skolan, föräldrar, och mot samhället överlag. Vi har under studiens gång insett vilka möjligheter vi nyutbildade fritidslärare kommer ha i att implementera den nya läroplanen på fritidshemmet.