Bakgrund: Synen på matematik har förändrats från att se till elevers färdigheter att lösa rutinuppgifter till att se matematiken som en meningsfull problemlösande aktivitet. Det är även den problemlösande matematiken som framhålls som betydelsefull i olika vardags- och yrkessammanhang. Därav är skolans matematikundervisning i problemlösning en viktig förmåga att utveckla hos eleverna. I och med detta ville vi undersöka lärares tankar och uppfattningar om hur undervisningen kan planeras och genomföras för att låta alla elever utveckla en matematisk problemlösningsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärare tar hänsyn till elevers olika kunskaper i arbetet med problemlösning i matematik i grundskolans årskurs 1–3. Metod: För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade grundskollärare i matematik som aktivt bedrev problemlösningsarbete i årskurs 1–3.  Vid samtliga intervjutillfällen utgick vi från en och samma intervjuguide. Grundfrågorna i intervjuguiden syftade till att informanterna skulle besvara hur lärare planerar och genomför undervisning i problemlösning samt belysa deras övriga tankar om problemlösning som arbetsmetod och dess för- respektive nackdelar. Frågorna var utvecklade för att vi skulle kunna förstå hur de arbetade för att möjliggöra alla elevers utveckling av sin problemlösningsförmåga. Resultat: Resultatet visade att lärarna valde ett problem utifrån ett bestämt matematiskt område som alla elever skulle arbeta med. I planeringen reflekterade lärarna kring olika elevgrupperingar för att möjliggöra ett lärande för alla. Lärarna ansåg att introduktionen och deras aktiva roll var av stor betydelse för elevernas möjlighet att lösa problem. I likhet med tidigare forskning hade vi i resultatet fått fram att de intervjuade lärarna ansåg att den efterföljande diskussionen var en av de viktigaste delarna i problemlösningen. Vi såg att lärarna följde många av de sex faser som finns beskrivna i Taflins sammanställda matris, Lektionens faser. Lärarna hade som motiv att undervisa i problemlösning för att utbilda eleverna till att bli kreativa och reflekterande problemlösare vilket behövs i vardagslivet.