Studien behandlar grafiska formgivares bedömningsförmåga, där syftet var att kartlägga i vilken utsträckning de använder sig av akademisk kunskap för att grunda sina designmässiga bedömningar. Genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med empiri från fem grafiska formgivare har studien ämnat redogöra för formgivares förhållningssätt till akademisk samt erfarenhetsbaserad kunskap i relation till bedömningsförmågan.  

Studien lyfter fram akademisk kunskap som en central del i att skapa ökad förståelse för grafisk design och dess processer där formgivarna påvisar ett genomgående förhållningssätt samt betoning kring bedömningsförmåga som verktyg i det egna designarbetet. Formgivarna återger akademisk kunskap som en del av dem själva, som således inte behöver definieras för att förlitas på, vilket möjliggör för en snabbare och mer precis process i det egna designarbetet. Vidare uppdagas ett glapp där respondenter med längre erfarenhet återger att de i en större utsträckning baserar designarbete på bedömningar och intuition än till tidigare förvärvad akademisk kunskap. Ytterligare indikerar studien att grafiska formgivare betonar betydelsen av tidigare kunskaper, men att de även ser en vikt i att förlita sig på den egna bedömningsförmågan. Den kunskap som ligger till grund för bedömningsförmågan förändras genom åren och bidrar därmed till en djupare insikt i vad som anses visuellt och kommunikativt tilltalande. Studiens slutsats visar ett starkt samband mellan utvecklingen av bedömningsförmågan och ny erfarenheter. Således går det se hur den bedömningsförmåga som används av grafiska formgivare är baserad

This study treats the judgement of graphic designers, where the purpose was to investigate at what extent they apply academic knowledge to their daily design assessments. Through a qualitative study constructed of semi structured interviews with empiricism collected from five graphic designers, the study aimed to account for the designers’ approach to academic and experience-based knowledge in relation to their own judgement.

 Academic knowledge is highlighted in the study as a central part in a greater understanding of graphic design and its processes.  The designers’ demonstrates an overall approach, emphasizing judgment as a tool in the process of creating their own design work. The designers recounts academic knowledge as a part of their self, thus not needing to be defined to be able to rely on it. This enables for a quicker and more precise process in their design work. Furthermore the study reveals a gap where the respondents with longer experience recounts that the majority of their design work is based on judgments and intuition rather than previously acquired academic knowledge. The study concludes that graphic designers emphasize the importance of previous knowledge however they also consider it essential to rely on their own judgment. The knowledge underlying their judgment change over time, contributing to a deeper understanding of what is considered visually and communicatively appealing. Finally the study indicates a strong link between the development of judgment and new experiences. Thus, it is possible to see how the judgment, used by graphic designers, is based on previo