Bakgrund och syfte:  Globalisering i världen har lett till att människor förflyttar sig i större omfattning och väljer själva eller är tvungna att flytta till andra länder. Syftet med den här studien är att öka förståelsen kring identitetsskapande processer när man som vuxen bosätter sig i ett nytt land. Jag kommer att närma mig syftet i studien genom att mer specifikt titta på upplevelser av tillhörighet, betydelsefulla relationer och emotionella tillstånd som människor har när man bosätter sig och fortsätter sitt liv i ett nytt land.  Metod och teoretiska utgångspunkter: Det här är en kvalitativ studie, baserad på fem semistrukturerade intervjuer med människor som kom till Sverige som vuxna. Teoretiska utgångspunkter i studien är symbolisk interaktionism och transnationalism, där det centrala har varit att betrakta människors identitetsskapande som en ständigt pågående, föränderlig process som är beroende av interaktion och relationer med andra, även utanför nationella gränser. Resultat:  Resultaten har visat att upprätthållandet av relationer som man har till vänner och släktingar i sina hemländer kan fungera som emotionellt stöd i vardagen i det nya landet och har påverkan på människors välbefinnande. Min studie har också visat att bemötandet som man får när man kommer till ett nytt land, spelar en stor roll till att hitta vägar in i samhället och att människor är aktiva i dessa intentioner. Deltagandet i olika sammanhang och gemenskaper, och samtidigt vikten av att ha ett arbete, kan fungera som ett sätt att bryta isolering och ensamhet, visar min studie. Bland resultaten är också att tillhörighetsupplevelser kan vara ett område där det problematiska i människors upplevelser kan uppkomma. ”Dubbelt utanförskap” är en aspekt som i litteraturen förekommer och i min studie har jag kommit fram till detsamma. Det innebär en upplevelse av att inte tillhöra någonstans, inte hemlandet och inte det nya landet. Identitetsskapandet sker då i mötet mellan ”här och där”.