Bakgrund: Denna studie koncentrerar sig på hur ett antal pedagoger i en mindre kommun använder sig av högläsningen i förskolan. Mot bakgrund av detta har vi studerat forskningen utifrån avhandlingar, artiklar, litteratur och Skolverkets styrdokument för förskolan. Vi blev inspirerade av en artikel som tog upp tamburbibliotek som ett alternativ för de förskolor som har lång väg till kommunens bibliotek. För att alla barn ska kunna tillägna sig böcker, bestämde vi oss för att undersöka hur tillgången och användandet av barnlitteratur såg ut på tre olika förskolor i en mindre kommun. Vi anser att man redan i förskolan ska bygga upp ett intresse för läsning som barnen sedan kan ta med sig till skolan. Därav ville vi undersöka vad pedagogen anser om barnlitteraturens betydelse. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens betydelse i förskolan och hur den används. Vi undersökte vad pedagogerna anser att högläsningen har för betydelse i förskolan och hur pedagogerna använder högläsningen och deras avsikt till detta.

  Metod: Vi utgår från kvalitativa intervjuer i vår undersökning, där fem informanter deltar. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för hur pedagoger tänker kring högläsningen och hur de arbetar med den.  Resultat: Resultatet i vår studie visar att pedagogerna använder högläsningen som en aktivitet efter maten men där syftet skiljer sig åt. Tre av fem pedagoger menar att syftet med högläsningen är att barnen ska få ett ökat ordförråd, språkstimulans, utveckla gemenskap, läsförståelse, fantasi och att lära sig lyssna. Två av fem pedagoger anser att barnen endast ska få en lugn och avslappnad stund. Pedagogerna har många tankar om varför högläsningen är betydelsefull för barnen, men en del har svårt att översätta det i praktiken på grund av tidsbrist.