Fysisk aktivitet bidrar med en rad positiva hälsoeffekter för patienter med psykisk ohälsa.  Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan upplever att motivera och stödja patienten med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet samt att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet.   I arbetet analyserades tio kvalitativa artiklar. Utifrån artiklarnas resultat skapades två huvudteman samt sju underteman. Kategorierna beskriver upplevelser utifrån sjuksköterskans perspektiv, samt upplevelser utifrån patientens perspektiv.  Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i implementering av fysisk aktivitet. Dock framkom barriärer både utifrån sjuksköterskans perspektiv och från patientens perspektiv.

Resultatet visar på en komplex situation. Sjuksköterskans barriärer består av hög arbetsbelastning, tidsbrist som gör att sjuksköterskor känner sig otillräckliga samt otydliga riktlinjer och rutiner ur ett hälsofrämjande perspektiv. Patienternas barriärer består av att de inte fick tillräcklig stöttning, att de saknade motivation på grund av sjukdom. Dessutom kunde läkemedel leda till svåra biverkningar som i sin tur kunde leda till svårigheter att utföra fysisk aktivitet regelbundet.  Resultatet visar också att sjuksköterskan har en betydande roll i implementering av fysisk aktivitet för personer med psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet främjar välmående, bidrar med bättre sömn, jämnare humör, hantering av känslor, reducering av symtom samt bättre hälsa. Genom fysisk aktivitet öppnades också dörrar för social integration. Med rätt stöd, bemötande och kommunikation kan sjuksköterskan bidra till att patienten återfår sin egenvårdskapacitet och uppnår hälsa och välmående vilket på sikt ökar patientens livskvalité. Patientens egna resurser stärks genom att patienten är delaktig.

It is estimated that people with mental health problems will have a shorter life-span than the average population and that they have a predisposition to suffer from a number of somatic illnesses, such as heart and vascular diseases. The nurse has through her role as a health promoter a possibility to strengthen the individual’s own resources to engage in a more active lifestyle and to take into account fundamental care needs, considering both physical and mental health. The aim of this literature review is to highlight how the nurse can motivate and support a patient with mental health problems to undertake physical exercise as well as the experience from the patient’s point of view. The study that has been undertaken is a literature study based on ten scientific articles. The results identified that nurses are a suitable category of health professionals to motivate people to become physically active. A number of issues that prevent nurses to motivate, as well as stop patients to carry out physical exercise were identified. Some of these were a lack of motivation, lack of time and side-effects of medication. The results identified that physical exercise promote health, well-being and create opportunities for social interaction. The conclusion is that physical activity has a positive impact in people with mental health problems.