Denna studie syftar till att undersöka hur sju lärare som undervisar svenska i årskurs 4–6 upplever att den enskilde elevens texter skiljer sig beroende om eleven i fråga skriver på dator eller för hand. Studien syftar även till att undersöka om dessa lärare även upplever att elevernas skriftliga uttryck har påverkats sedan användningen av digitala hjälpmedel ökat i skolan. Förutom tidigare nämnda frågeställningar undersöks likaså om undervisningen har förändrats sedan digitaliseringens ökning i den svenska skolan. Detta undersöks genom en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och delats in i teman för att få fram de citat som använts i resultatet. Resultatet indikerar att mer än hälften upplever att texter som elever skriver på dator blir bättre än när de skriver för hand. Majoriteten informanter ansåg att elevernas skriftliga uttryck har försämrats sedan digitala hjälpmedel har ökat i skolan, resterande informanter ansåg sig ha för lite underlag för att kunna uttala sig. Alla informanter har uttryckt sig negativt på ett eller annat sätt om digitala hjälpmedels övriga påverkan på eleverna och hur undervisningen har förändrats. De övriga aspekterna innefattar motorik, motivation, teknikstrul, bristfällig kompetens hos elev eller lärare samt tillgång till digitala hjälpmedel. Dock poängterar tre av sju informanter att digitala hjälpmedel har en positiv effekt på elever med skrivsvårigheter.