Household debt in Swedish households have since decades been consistently increasing and reaches today record high levels, financial researchers point to the future risk for the macro- and microenvironment in Sweden. The aim of this study was to highlight the factors that influence the household debt in order to possible predict the financial decisions that can affect the high levels. This paper employs an Engel-Granger cointegration test and an Error Correction Model to estimate the long and short-run relationships between Swedish household debt and the explanatory variableshouse prices, CPI, GDP, market rate and the household's levels of disposable income, consumption and saving. The results show with significant values that a long run positive relationship exists between an increasing household debt and an increase in house prices, also a long-run negative relationship exists between a decreasing household debt and an increase in GDP/capita. Further on shows the result that there exist a short-run positive relationship between an increase in household debt and an increase in house prices and GDP/capita, and finally a short-run negative relationship between a decrease in household debt and an increase in market rate and disposable income. Based on the results of this study and previous research and the existing relationships there´s facilities to use financial- and monetary policy decisions to change any of the significant explanatory variables and thus steer the household debt in Sweden to a sustainable level.

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll har sedan årtionden tillbaka konsekvent stigit och uppnår idag rekordnivåer, finansiella forskare pekar på att detta kan vara en risk för framtiden i Sverige sett ur såväl ett makro- som mikroperspektiv. Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar skuldsättningsgraden hos svenska hushåll för att kasta ljus över vilka finanspolitiska beslut som kan påverka den höga nivån. I denna kvantitativa studie används Engel-Granger kointegrationstest samt en Felkorrigeringsmodell (ECM) för att skatta den lång och kortsiktiga relationen mellan svenska hushålls skuldsättningsgrad och de förklarande variablernahuspriser, KPI, BNP, marknadsränta samt hushållens disponibel inkomst, konsumtion och sparande. Resultatet med signifikanta värden visar att det på lång sikt existerar ett positivt förhållande mellan en ökning i skuldsättningsgrad och en ökning i huspriser samt ett långsiktigt negativt förhållande mellan en minskning i skuldsättningsgrad och en ökning i BNP/capita. Vidare visar resultatet att det på kort sikt existerar ett positivt förhållande mellan en stigande skuldsättning och en ökning i bostadspriser och BNP/capita. Samt ett kortsiktigt negativt förhållande mellan en minskning i skuldsättningsgrad och en ökning i ränta och disponibel inkomst. Baserat på de samband som resultatet av studien samt tidigare forskning visar så finns ett underlag för att genom finans- och penningpolitiska beslut förändra någon av de signifikanta förklarande variablerna och på så vis styra skuldsättningsgraden hos svenska hushåll till den nivå som anses hållbar.