Under en lång tid har Sverige uppvisat en trend på att lönegapet minskar mellan könen. Trots detta finns det en löneskillnad inom alla kommuner i Sverige. Lönegapet ses som ett problem då det i många sammanhang ses som ett utryck för ojämlikhet och diskriminering. I anknytning till denna ojämna fördelning finns det en bristfällig forskning för att kunna tackla det på en regional nivå. Tidigare forskning tenderar att granska löneskillnaden ur ett nationellt perspektiv istället för att fokusera på individuella skillnader i Sveriges olika kommuner. Därför är det oundvikligt att inte ställa sig fråganhur skiljer sig den könsfördelade löneskillnaden åt mellan kommuner? Med makrodata insamlad från Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan och Sveriges kommuner och landsting från 2009 och 2015 har vi utfört en serie OLS-regressioner. Vi har även använt oss av interaktionseffekter för att undersöka individuella skillnader mellan kommunerna. Utifrån faktorer som enligt teori påverkar löneskillnaden mellan könen studerar vi skillnader mellan kommunerna med befolkningsmängd och befolkningstäthet som utgångspunkt. Dessa variabler som är kopplade till humankapital och yrkessegregation utgör basen för studien. Resultatet påvisar att de faktorer som har störst effekt på lönegapet i kommuner är en högre yrkessegregation och genomsnittslön. Utbildning däremot är en variabel som minskar löneskillnaden. Denna slutsats ger en möjlig indikation på att den del av löneskillnaden som inte kan förklaras av variablerna kan vara en följd av diskriminering.