The debt of Swedish households seems to be a subject that never becomes irrelevant. Lending is a great benefit for the economy but high lending can also cause major problems for the individual households and for the entire economy. The purpose of this paper is to answer the question; what factors affect the Swedish households average long-term debt ratio? To do this, quarterly time series data for the period 1986 – 2016 have been quantitatively analysed using an error correction model, with the goal set to provide long-term debt ratio information.We use previous studies and theoretical papers on the subject in order to select the factors to be analysed. The analysis shows that property prices, the disposable income, share of the population within the age 18-30, share of the population whom retired and "the mortgage cap"-law are the factors which in one way or another affect the long-term debt ratio. Other factors discussed in this paper is the repo rate, unemployment and share of the population with a higher education. These are included in order to get a model that properly reflects the debt ratio to the issue that the essay addresses.

Skuldsättningen hos de svenska hushållen verkar vara ett ämne som aldrig blir irrelevant. En hög belåning kan orsaka stora problem för de enskilda hushållen men den höga belåningen ställer även till med problem för hela ekonomin. Syftet med denna uppsats är att besvara frågeställningen; vilka faktorer påverkar de svenska hushållens genomsnittliga skuldkvot på lång sikt? För att göra detta har kvartalsdata för perioden 1986 - 2016 analyserats kvantitativt med hjälp av en error correction modell. Det har även tagits stöd från tidigare artiklar och studier i ämnet för att välja vilka faktorer som ska analyseras i den modell som används. Den analys som gjorts visar att fastighetspriserna, den disponibla inkomsten, andelen unga av befolkningen, andelen pensionärer av befolkningen och bolånetaket är de faktorer som på ett eller annat sätt påverkar skuldkvoten på lång sikt. Andra faktorer som behandlas i denna uppsats är reporäntan, arbetslösheten och andel av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning. Dessa inkluderas för att få en modell som på ett bra sätt avspeglar skuldkvoten gentemot den frågeställning som uppsatsen tar upp.