Tidigare forskning har konstaterat att regelverket IAS 40 inte upplevs som tillräckligt detaljerat. Det finns således inte några tydliga direktiv avseende hur specificerad information som ska tydliggöras i noterna angående tillvägagångssättet vid värdering av förvaltningsfastigheter. Syftet med studien var därför att få en djupare förståelse för hur svenska börsnoterade fastighetsbolag presenterar tillvägagångssättet vid värdering av förvaltningsfastigheter samt att få ökad kunskap om likheter respektive skillnader gällande tillvägagångssättet utifrån följande faktorer; indatanivå, värderingsmetod och extern värdering. Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt då en kvalitativ metod i form av en innehållsanalys har genomförts. Innehållsanalysen inkluderade samtliga svenska börsnoterade fastighetsbolag som återfanns på NASDAQ OMX Stockholm och som hade förvaltningsfastigheter. Noterna i fastighetsbolagens årsredovisningar från 2016 granskades. Med hjälp av empirin framkom det att samtliga bolag applicerar indatanivå tre vid fastställande av verkligt värde. Vidare uppdagades det att många bolag utgår från liknande beräkningar och orsaken till detta kan förklaras genom tvingande och imiterande isomorfism vilka presenterades i den teoretiska referensramen. Ytterligare visade studien att omfattningen av den externa värderingen skiljer sig åt mellan bolagen. Till sist konstaterades att noterna överlag innefattar samma typ av information avseende indatanivå, värderingsmetod och extern värdering. Det förekommer dock skillnader i detaljrikedomen.

Previous research have pointed out that the regulatory framework IAS 40 is not detailed enough. There are therefore no clear directives on how specified information that should be included in the notes regarding the approach of investment properties. The purpose of this study was therefore to obtain deeper understanding concerning the way Swedish listed real estate companies presents the approach of valuation of investment properties in the notes and get a deeper knowledge about similarities and differences with focus on; input level, method of valuation and external valuation. The study is based on a hermeneutical approach since a qualitative method in form of a content analysis has been done. The content analysis included all Swedish real estate companies listed on NASDAQ OMX Stockholm. The notes of the real estate companies´ annual report from 2016 were examined. The study found out that all companies applied input level three when they clarified fair value. Furthermore, many of the companies based the fair value on similar calculations and this phenomenon can be explained by coercive and mimetic isomorphism which are presented in the theoretical section. The study also discovered that the extent of the external valuation differs between the companies. Further, the study also revealed that the notes overall included the same type of information concerning input level, method of valuation and external valuation. However, there are some differences in how much details that are included.