Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap och förståelse för det balanserade styrkortets användning och utveckling inom kommunal verksamhet under drygt 20 år. Eftersom användning och utveckling av balanserat styrkort är resurskrävande och finansieras av kommunalskatt, är det intressant att undersöka vad som har hänt under nästa period på mer än 20 år i SKLs testkommuner för implementering av balanserade styrkort. 25 år har gått sedan Kaplan & Norton för första gången presenterade "Balanced Scorecard" och 1996 anpassades styrsystemet till Svensk kommunal verksamhet. Mängden av artiklar var omfattande i ämnet, därför gjordes ett lämpligt urval till vårt teoretiska underlag. Institutionell teori gav relevant förståelse vid organisatoriska förändringar, samt att förväntningar med användandet av balanserade styrkort i kommunerna är att nå legitimitet. Utifrån litteratursökning lokaliserades fyra faktorer som påverkar användning och utveckling av balanserade styrkort, dessa var ledning, organisationskultur, anställdas acceptans och IT-stöd. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört en kvalitativ studie med fem semi-strukturerade intervjuer och analyserade 36 årsredovisningar samt offentliga dokumentation. Genom våra intervjuer och analys av material fick vi fram att det balanserade styrkortet fortfarande används på olika nivåer inom de två testkommunerna vi undersökt. Kommun A nyttjar av balanserade styrkorts terminologi i årsredovisningar. I Kommun B har viss utveckling skett under tiden styrsystemet har använts men ledningen har inte lyckats att få systemet att omfatta den operativa nivån. Kommunerna har under granskade 20 år inte helt lyckats med utveckling och användning av balanserade styrkort enligt undersökta faktorer. Vi har däremot funnit att den finansiella situationen inom kommunerna har påverkat nivån av hur styrsystemet har använts och utvecklats genom åren. Vår slutsats överensstämmer med tidigare forskning gällande att användandet av balanserade styrkort ger legitimitet, men vi utökar legitimiteten till att gälla även om systemets termer enbart används i årsredovisningarna.

The purpose of this study was to gain in-depth knowledge and understanding of the balanced management board's use and development in municipal activities for more than 20 years. Since use and development of balanced scorecards is resource-intensive and financed by municipal taxes, it is interesting to investigate what has happened over the next period of more than 20 years in SKL's test municipalities for the implementation of balanced scorecards. 25 years have passed since Kaplan & Norton for the first time presented "Balanced Scorecard" and in 1996, the management accounting system was adapted to Swedish municipal operations. The amount of articles was extensive in the subject, so a suitable selection was made for our theoretical basis. Institutional theory provided relevant understanding of organizational changes, and that expectations with the use of balanced scorecards in the municipalities are to achieve legitimacy. Based on literature search, four factors were identified that affect the use and development of balanced scorecards, these were management, organizational culture, employee acceptance and IT support. In order to achieve the purpose of the study we have conducted a qualitative study with five semi-structured interviews and analyzed 36 annual reports as well as public documentation. Through our interviews and material analysis, we found that the balanced scorecard still used at different levels within the two test municipalities we investigated. Municipality A uses the terminology of balanced scorecard in their annual reports. In Municipality B, some development has taken place while the control system has been used but management has not succeeded in bringing the system to the operational level. During the 20 years under review, the municipalities have not fully succeeded in developing and using balanced scorecards as investigated factors. On the other hand, we have found that the financial situation in the municipalities has affected the level of management and development over the years. Our conclusion is consistent with previous research that the use of balanced scorecards provides legitimacy, but we extend the legitimacy to apply even if the terms of the system are used solely in the annual reports.