Bakgrund: Klapp (2015) förklarar att det idag är problematiskt för lärare att bedöma elever på ett rättvist och likvärdigt sätt. Detta eftersom lärarna behöver tolka och konkretisera kunskapskraven vilket leder till att lärarna tolkar dessa olika. I sin tur blir en likvärdig utbildning svår att uppnå. Seger (2014) menar vidare att det blir ännu svårare att göra bedömningar i idrottsämnet då detta innehåller både praktiska och teoretiska kunskaper.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar för att bedömningar ska bli så rättvisa och likvärdiga som möjligt av elever i årskurs 6. Detta innefattar lärarnas resonemang kring kunskapskraven, vilka metoder och arbetssätt de använder sig av i sin undervisning och eventuella dilemman som kan uppstå vid betyg och bedömning.

Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med fem idrottslärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som utgångspunkt. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon och transkriberades på dator. I intervjupersonernas svar synliggjordes mönster, skillnader och likheter. I analysarbetet användes läroplansteori och ramfaktorteori tillsammans med tidigare forskning på området för att lättare kunna tolka resultatet.

Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna upplever kunskapskraven olika svåra att tolka. De lärarna som har ett bra samarbete med andra idrottslärare verkar tycka att kunskapskraven numera är ganska lätta att tolka. Samtliga lärare lyfter fram att teoridelen har blivit allt större genom införande av läroplan 2011. Vanliga sätt för eleverna att få visa sina teoretiska kunskaper är genom teoripass, muntliga samtal eller skriftliga uppgifter. Metoder och arbetssätt som används är flera där individanpassad idrott framkommer som en viktig aspekt. Men också betydelsen av att lärare konkretiserar mål och kriterier med eleverna. Dialogen med eleverna lyfts fram som en annan viktig faktor för en rättvis och likvärdig bedömning samt att dokumentera elevernas kunskaper. Dokumentation anses även vara en negativ aspekt då lärarna menar att tiden inte räcker till. Andra nackdelar är lokaler och bedömning av simning. Lokalerna är antingen för slitna eller för små i förhållande till gruppstorlek. Simningen upplevs komplex att bedöma trots att det är mätbara resultat som finns beskrivna i kunskapskraven.