Bakgrund: Som följd av en ökad invandring av ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern har språkintroduktionsprogrammet växt de senaste åren. Inom ramen för detta program undervisas nyanlända ungdomar främst i svenska som andraspråk men undervisning i andra av grundskolans ämnen förekommer. I den svenska forskningen om flerspråkiga elever saknas specifika strategier för samhällskunskapsundervisning. Den amerikanska forskningen har dock undersökt nyanländas utbildning och kommit fram till att kulturellt inbäddade begrepp såsom demokrati erbjuder särskilda utmaningar för nyanlända elever. Begreppet demokrati är ett begrepp som är omstritt med olika betydelser även i läroplaner, vilket forskning i samhällskunskapsdidaktik uppmärksammat. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de uppfattningar och didaktiska strategier som lärare på språkintroduktionsprogrammet har i undervisning om begreppet demokrati i skolämnet samhällskunskap. Utifrån detta syfte har tre frågeställningar formulerats: 1. Vilka aspekter av demokrati uppfattar lärarna som viktiga att ta upp i sin undervisning? 2. Hur uppfattar lärarna elevernas förförståelse av demokrati? 3. Vilka didaktiska strategier väljer lärarna i sin undervisning om demokrati? Metod: I studien har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts och sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod. Intervjusvaren har i en fenomenografisk analys delats in i beskrivningskategorier där lärarnas uppfattningar kartlagts. Resultat: Lärarna uppfattar tre aspekter som viktiga i demokratiundervisningen. Dessa är institutionella aspekter, rättigheter och värderingar. Lärarna uppfattar att elevernas förförståelse varierar. Dels varierar deras kunskaper om demokrati och dels varierar deras inställning till demokrati. I sin undervisning om demokrati tillämpar lärarna specifika strategier. De anpassar studietakten, knyter an undervisningen till verkligheten, använder samtal och diskussioner, arbetar relationsorienterat samt samarbetar organisatoriskt.