Bakgrund Elevinflytande belyses i styrdokumenten och ska inkluderas i samtliga skolkontexter. I skollagen skrivs det explicit att elever under skoltid ska få tillfälle att diskutera gemensamma frågor som är av relevans för dem, kursplanen för samhällskunskap föreslår att klassråd kan vara ett sådant tillfälle. Samtal vid klassråd kan genomföras utifrån den deliberativa samtalsmetodiken, vilken består av olika kriterier för hur ett gemensamt beslut mellan elever kan uppnås. Vid ett klassråd kan maktrelationen mellan deltagarna se olika ut. Olika former av makt såsom expertmakt, makt över agendan, tvång och kontroll kan förekomma.   Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever, verksamma i årskurs ett till tre, uppfattar elevinflytande vid klassråd. Vi vill även undersöka hur elevinflytande framträder under klassrådsbeslut, samt huruvida det finns en samsyn mellan lärare och elevers syn på elevinflytande vid klassråd. Vi avser mer specifikt att granska elevinflytandet utifrån teorin om deliberativa samtal samt maktteori. Metod Metoden som använts var kvalitativ forskning i form av enskilda intervjuer där fem lärare verksamma i årskurs 1-3 deltog. Vidare gjordes sedan fem fokusgruppsintervjuer med tre-fem elever från respektive lärares klass. Studien intog både ett elev- och lärarperspektiv vid undersökningen. Resultat I studien förekommer en samstämmig åsikt bland lärare och elever gällande att elever ska ges möjlighet till inflytande via klassråd. Lärare uttrycker att elevernas ålder och mognad har betydelse för hur stort inflytande de ska ha och vad de får påverka, även elever uttrycker att det finns frågor där de anser att läraren borde bestämma men de vill överlag ha mer inflytande. Både lärare och elever uttrycker att eleverna inte alltid är medvetna om vad de får och kan påverka utifrån sin nuvarande ålder. Vidare poängterar båda parter att det är viktigt att varje elevs enskilda åsikter får presenteras och respekteras, lärare uttrycker dock att de själva ibland avgör vilka diskussioner som de anser är relevanta under klassrådet. Lärare och elever i studien är eniga om att majoriteten av besluten fattas genom röstning via handuppräckning. Enligt elevers utsagor förekommer det tillfällen då lärare fattar enväldiga beslut eller att lottning genomförs, medan lärare påtalar att beslut också kan ske genom kompromisser.