Bakgrund: Skolverket (2015a) beskriver att läroböcker styr den svenska matematikundervisningen samtidigt som TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) visar att läroböcker inte behandlar samtliga delar i kursplanen i matematik. Det sker inte längre någon granskning av läromedel och därför menar Skolverket (2015b) att lärare själva behöver kvalitetssäkra sin undervisning. Det är då viktigt att se över läroböcker och lärarhandledningars möjligheter och begränsningar (Johansson, 2006). Genom matematikundervisningen ska elever få möjlighet att utveckla en kommunikationsförmåga, vilken innefattar att eleverna ska kunna använda olika uttrycksformer för att samtala om och med matematik (Skolverket, 2016). En förmåga att kommunicera ger goda möjligheter att tillägna sig kunskap om andra förmågor, beskriver Ahl, Hoelgaard och Koljonen (2013). Att kunna använda olika uttrycksformer kan bidra till att elever utvecklar en kognitiv förmåga, vilken Kinard och Kozulin (2012) menar är betydelsefull inom matematiken.  Syfte: Syftet med studien är att granska läroböcker och lärarhandledningar som används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 för att se hur de ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av läroböckerna användes ett analysverktyg som utgick från fyra uttrycksformer som Hagland, Hedrén och Taflin (2005) lyfter fram. De tillhörande lärarhandledningarna analyserades utifrån ett analysverktyg med fyra punkter som utgick från tankar av Ahl, Hoelgaard och Koljonen (2013).  Resultat: Studiens resultat visar att det är den algebraisk/aritmetiska uttrycksformen som dominerar i de analyserade läroböckerna. De övriga tre uttrycksformerna som har analyserats förekommer i olika omfattning i läroböckerna i de två läromedelsserierna. Emellertid visar resultatet att elever ges små möjligheter att använda den konkreta uttrycksformen vid arbete i samtliga analyserade läroböcker. Dessutom visar resultatet att det i samtliga läroböcker ges små möjligheter för elever att växla mellan de fyra uttrycksformerna i en och samma uppgift. De två läromedelsseriernas lärarhandledningar är strukturerade på olika sätt och bidrar med olika sorters stöd till läraren. Lärarhandledningarna från läromedelsserien Favorit matematik är av en bildande karaktär och ger läraren ett gediget stöd för att använda korrekt terminologi och föra klassrumssamtal i undervisningen medan lärarhandledningarna i serien Matematikboken Alfa, Beta, Gamma är mer instruerande och inte ger lika mycket stöd till läraren för att använda korrekt terminologi och lyfta fram klassrumssamtal i undervisningen. Resultatet visar emellertid att ingen av lärarhandledningarna ger ett fullständigt stöd till läraren för att utveckla elevers kommunikationsförmåga utifrån de fyra teoretiska utgångspunkterna som använts vid analysen.