Syftet med vår studie var att få en ökad kunskap om på vilka sätt kommunikationsförmågan och resonemangsförmågan kan komma till uttryck genom att elever tillsammans får arbeta med Concept Cartoons inom bråk. Kommunikationsförmågan samt resonemangsförmågan är två av fem förmågor som är grundläggande inom matematiken som skall genomsyra matematikundervisningen. Vår ambition var att förmedla hur några utvalda elever använder olika uttrycksformer inom matematik samt hur de resonerar kring en utvald Concept Cartoon som behandlar bråk. Det finns flera studier som visar att elever bör arbeta tillsammans för att utveckla sin resonemangsförmåga samt att de bör kunna använda och växla mellan olika uttrycksformer för att befästa ett visst matematiskt innehåll. Däremot fann vi enbart ett fåtal studier om hur arbetsmetoden Concept Cartoons kan gynna elever i deras matematikutveckling och därför blev vi intresserade av att forska vidare kring detta. Vi valde att använda oss av observationer då vi sökte svar på våra forskningsfrågor. Under observationerna intog vi både rollen som fullständig observatör samt fullständig deltagare, då vi även höll i undervisningen kring den Concept Cartoon vi valt. Den tidigare forskningen som vi ansåg var relevant för vår studie jämfördes sedan med det resultat vi fått fram under observationerna. De likheter vi fått fram var att arbetsmetoden Concept Cartoons kan belysa elevers olika uppfattningar, utmana deras tänkande och stödja deras förståelse för specifika begrepp. Arbetsmetoden kan även stödja elevers argumentation då de inte behöver formulera en egen åsikt utan kan hålla med en fiktiv karraktär. I likhet med tidigare forskning har vi även fått fram att laborativt material kan hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för ett specifikt område inom matematiken samt att elevernas matematikutveckling gynnas av att få resonera tillsammans i grupp. Det är även betydelsefullt att läraren ställer utmanade frågor för att få igång diskussioner mellan eleverna. De skillnader vi fått fram är att arbetsmetoden Concept Cartoons inte alltid bjuder in till laborerande och konkret prövande, som tidigare forskning talar för. Vi har även fått fram att eleverna intar passiva roller oavsett om gruppsammansättningen är homogen eller heterogen. Vi önskar att vår studie tillför ett fortsatt intresse att forska vidare om arbetsmetoden Concept Cartoons och på vilka sätt kommunikationsförmågan och resonmangsförmågan kan komma till uttryck.