Bakgrund: Enligt internationella mätningar ligger Sverige efter vissa EU/OECD länder när det gäller elevers läsförståelseförmåga och läsutvecklingen har allt sedan år 2000 visat en nedåtgående trend i Sverige (PISA; PIRLS). Forskning visar hur undervisningen kan främja elevers läsförståelse genom textsamtal och att lära sig att använda olika läsförståelsestrategier. Det är också viktigt att eleverna stimuleras att läsa olika slags texter och att skolan ger eleverna goda möjligheter att välja böcker, samt att lärarna stödjer elever att hitta böcker som passar både intresse och förmåga. För att utveckla elevers läsförmåga behöver de stöttning och undervisning som hjälper dem även efter den första läsinlärningen har avklarats (Varga, 2015; Varga, Hultgren, Widhe, 2015; Westlund, 2015; Roe, 2014; Gibbons, 2013; Chambers, 2011; Reichenberg, 2008).

Syfte: Undersökningen syftar till att synliggöra elevers uppfattningar om läsning. Genom att få reda på elevers olika uppfattningar om läsning kan behovet av stöd uppmärksammas för att främja elevers läsförståelseförmåga.

Metod: För att utföra undersökningen har en fenomenografisk ansats antagits och för att få reda på elevers uppfattningar om läsning har individuella intervjuer gjorts. De berättelser och svar som framkom har sedan analyserats för att få fram de beskrivningskategorier som utgör elevernas olika uppfattningar om läsning.

Resultat: Det visade sig av den undersökning som gjordes att samtliga elever ansåg att det är viktigt för dem att kunna läsa. De hade däremot en variation av uppfattningar om varför det var viktigt för dem att kunna läsa. Elevers berättelser om deras upplevelser och erfarenheter om läsning visade att de hade olika intressen och anledningar till att läsa. Samtliga elever ansåg att de var bra på att läsa men de hade olika graderingar på bra som, bra, ganska bra och inte jättebra. De ansåg också att de förstod vad de läste och därav kan deras uppfattning om läsförmåga antas ha med en mer teknisk avkodningsförmåga att göra än läsförståelseförmågan. Alla eleverna uppgav också att det fanns svårare texter och visade på så sätt en metakognitiv förmåga om läsning, där de förstod att de behövde läsa mer för att utveckla sitt ordförråd och därigenom förstå fler olika slags texter. En slutsats som kan dras av undersökningen är att elevers läsförmåga handlar om att möta flera olika texter, för att utveckla sina språkliga förmågor. Resultatet visar att eleverna själva insett vikten med att kunna läsa och utveckla sitt ordförråd men att de enligt vad de själva berättade om sin läsning kan anses vara utelämnade att göra detta på sin fritid. Undersökningen visar således att eleverna behöver mer pedagogisk stöttning för att utveckla sina språkliga förmågor.