Sverige har under de senaste åren fått en ökad andel nyanlända elever till skolorna. Dessa elever ska bedömas och inkluderas i skolan så fort som möjligt vilket innebär att lärare och rektorer kommer att ställas inför dilemmat om nyanlända elever ska medverka vid de nationella proven i svenska i årskurs sex. Det finns nu en möjlighet för ansvarig rektor på skolan att vid särskilda skäl kunna bedöma att en nyanländ elev inte bör medverka på dessa prov, men vad särskilda skäl innebär finns det ingen definition av. Syftet med studien är att synliggöra lärares och rektorers uppfattningar angående nyanlända elever och de nationella proven i svenska.

Studien har den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi där semistrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod för att kunna synliggöra respondenternas uppfattningar om fenomenet. Under analysarbetet utformades olika kategorier för att synliggöra differensen i deltagarnas uppfattningar. Det resultat som framkommit är att det inte går att göra en generell mall när en nyanländ elev ska medverka utan det krävs en individuell bedömning av varje enskild individ. Några aspekter att ta hänsyn till när beslutet ska fattas är, hur länge eleven varit bosatt i Sverige, har de någon chans att klara provet eller ska provet ses som ett lärtillfälle. De olika uppfattningarna om hur elever påverkas av att medverka vid dessa provtillfällen varierade från att de kan bli knäckta till att vara opåverkade. Däremot bör pedagoger vara insatta i hur en elev eventuellt kan påverkas av att medverka vid dessa tillfällen. Min förhoppning är att denna studie ska kunna bistå andra lärare och rektorer i liknande situationer där det finns tveksamheter om vilka elever som bör medverka vid de nationella proven i svenska.