Vi kämpar för något, vi är förortssoldater. Det är ett alltmer förekommande fenomen att ungdomar i förorter runt om i Sverige samt internationellt startar upplopp och av olika anledningar skapar en motreaktion där de går till attack mot polisen. Syftet med denna uppsats är att lyfta samt ta del av ungdomar boende i Kronogårdens röst, samt får en djupare förståelse för ungdomarnas upplevelser kring polisens agerande tiden före samt under upploppet som var i Kronogården den 31/8 – 2/9 2016. Som avgränsning har vi valt att vända oss till ungdomar boende i Kronogården som deltagit aktivt eller varit närvarande under upploppet. Studien genomfördes i en hermeneutisk-femenologisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer. Studiens empiri bygger på ett antal intervjuer med sex ungdomar i åldrarna mellan 16-24. Studiens resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning samt relevant utvalda teoretiska begrepp. De begrepp vi använder oss av i studien är makt, social sammanhållning och stigmatisering, detta för att kunna få en djupare förståelse för samt kunna tolka ungdomarnas upplevelser. I resultatet framkommer det att ungdomarna upplever att de blir trakasserade av poliser och orättvist behandlade jämfört med ungdomar boende i andra områden samt att upploppet var deras motreaktion, ett sätt att uttrycka sin frustration och göra sin röst hörd. Det framkommer även att det finns olika uppfattningar om polisen och dess bemötande samt agerande, beroende på om polisen arbetar inom närpolisen eller den utomstående polisen. Vidare visar även resultatet att området, Kronogården har en stor betydelse för ungdomarna där det finns en stark social sammanhållning och att ungdomarna upplever att media till stor del har bidragit till den negativ bild som finns om Kronogården och om ungdomarna som bor där.

We are fighting for something; we are soldiers of the suburb. It's a reoccurring phenomenon that the young people in the suburbs around Sweden and around the world starts riots and for different reasons it creates a reaction where they go to attack against the police. The purpose of this essay is to uplift and take a part of the voice of the youth from Kronogården, and furthermore get a deeper understanding of the experience that the young people got from law enforcement both during and after the riots on the 31/8 – 2/9 2016. As a demarcation we have chosen to focus on the youth living in Kronogården that have participated or were present during the riots. This study was conducted in Hermeneuticphenomenological research approach with qualitative interviews. The ground of the study is emphasizing the interviews from 6 young persons from the ages 16-24. The essay is analyzed with help from previous researched and relevant theoretic notions. The notions we use in this essay are power, social cohesion and stigma, so that we can get a deeper understanding and accurate interpretations of the young people's experiences. In the result it appears that the youth feel harassed and unfairly treated by the police in comparison to other young people living in other neighborhood's and that their action against the police is actually a reaction to the treatment from law enforcement. Their way of expressing a discontent and frustration and a way to get heard. It also appears to be several different perceptions about the police and their conduct, depending if it's the community police or an outside law enforcement. Furthermore it also show that the community Kronogården has an enormous impact both emotional and physical on the people, they have sense of belonging and a very strong cohesion between the residents and they feel that media is a huge contribution to the negative interpretation of both the young people that live there and of the community as a whole.