Vårt syfte med denna studie är att belysa de faktorer i det civila samhället som kan bidra till att nyanlända ungdomar får en känsla av sammanhang och tillhörighet i det nya samhället och vilken betydelse detta kan ha för deras framtid i det nya landet. Studien tar sin utgång i en kvalitativ metod där fyra semi strukturerade intervjuer utfördes. De ungdomar vi intervjuade är unga män från Afghanistan, vilka kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Studien utgår från en fenomenologisk/hermeneutisk ansats och empirin har analyserats i enhet med analysmetoden IPA. Studien har en abduktiv ansats. Vi har analyserat empirin utifrån och i samverkan med Antonovskys teori om KASAM. Samt begreppen social inklusion och exklusion. Även Giddens teori om ontologisk trygghet och självreflexivitet har används och till sist väljer vi att problematisera kulturbyte med hjälp av att beskriva två olika samhällsmodeller.. Resultaten i vår studie visar att det civila samhället är betydelsefull då ungdomarna upplevde en känsla av gemenskap och social inklusion inom organisationer och föreningsliv i samhället. Vikten av att ha ett arbete upplevs som en central aspekt för social inklusion. De största motgångarna har varit att mista sin familj och kultur i hemlandet samt försöka finna en ny samhörighet och tillhörighet i Sverige. Ungdomarna berättar att de har stött på begränsningar i det svenska samhället, vilket gör att de ibland kan känna sig exkluderade. Samtidigt nämner de andra sammanhang där de upplever social inklusion. Ungdomarna upplever att de i Sverige har större möjligheter att påverka sina egna livsval vilket ger dem motivation till att hitta nya utmaningar och mål att sikta mot i livet. De ungdomar vi intervjuade strävar efter att känna sig delaktiga på olika sätt i den samhälleliga gemenskapen

Our purpose with this study is to highlight the elements of civil society that can help newly arrived youths a sense of connection and belonging in the new society and what impact this may have on their future in the new country. The study is a qualitative method where four semi-structured interviews were conducted. The youths we interviewed are young men from Afghanistan who came to Sweden as an unaccompanied refugee children. The study is based on a phenomenological / hermeneutical approach and empirical data have been analyzed in the analytical unit with IPA. The study is abductive. We have analyzed the empirical basis and in cooperation with Antonovsky's theory of SOC. And the concepts of social inclusion and exclusion. Giddens' theory of ontological security and självreflexivitet have also been used and at last we choose to problematize change of culture using to describe two different society models. The results of our study show that civil society is significant because the youths felt a sense of community and social inclusion within organizations and associations in the community. The importance of having a job is seen as a key aspect of social inclusion. The biggest setback was the loss of their family and culture at home and try to find a new sense of community and belonging in Sweden. Young people tell us that they have encountered limitations in the Swedish society, which means that they sometimes feel excluded. While mention the other situations where they experience social inclusion. Youths feel that they are in Sweden have greater opportunities to influence their own life choices which gives them the motivation to find new challenges and goals to aim for in life. The youths we interviewed strive to feel involved in various ways in the social community