Under en människas sista tid ansvarar bland annat sjuksköterskan för den palliativa vården, att lindra lidande och främja livskvalitén. Palliativ vård är något som dessvärre alla inte blir erbjudna. För att bidra till ökad kunskap om varför palliativ vård kan vara bristfällig, syftade denna studie till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård inom intensivvård.

I resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde att de blev exkluderade i beslut läkare tog angående patienters övergång till palliativ vård. Då sjuksköterskor står nära patient och närstående är det viktigt att få ta del av beslut som rör patienten för att kunna ge det stöd patient och närstående har behov av. Miljön på en intensivvårdsavdelning försvårade arbetet i den palliativa vården då brist på enskildhet och enkelrum påverkade möjligheten för djupare samtal men även närståendes möjlighet att uttrycka sorg. Inte bara miljön påverkade omvårdnadsarbetet utan även bristen på kunskap gjorde att sjuksköterskor kände sig osäkra samt otillräckliga. Att ge palliativ vård var känslomässigt tungt och sjuksköterskor saknade stöd att bearbeta sina känslor. Genom att sjuksköterskors erfarenheter synliggörs kan riktlinjer utformas för att ge en bättre omvårdnad. Sjuksköterskor kan även bli medvetna om egna behov och utmaningar de kan ställas inför. Kunskap inom detta område är viktigt då sjuksköterskor sannolikt kommer möta patienter i livets slut och därför behöver tillräcklig kunskap om palliativ vård och alla dess aspekter. Studiens resultat togs fram genom analys av kvalitativa studier som riktade sig mot sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede inom intensivvård. Kvalitativa studier valdes eftersom de ger en djupare förståelse av deltagarnas upplevelser och erfarenheter.

Background: In Sweden approximately 72 000 people will need some form of palliative care. The purpose of palliative care is to promote quality of life and to relive suffering at the end of life. The intensive care is a busy and noisy environment, and aims to cure the patient with aggressive treatment and monitoring. Aim: The aim of this study was to illustrate nurses’ experiences of palliative care at the end of life, in intensive care. Method: In this study a method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualitative research was used. Eight studies were analyzed using five steps described in Friberg (2012). Results: The nurses described that they often were excluded from the decision-making process regarding treatment withdrawal. The environment present in intensive care often effected not only the nurse but also the patient and family. The nurses’ expressed a lack of support in dealing with their emotions. They also recognized a need for emotional support among both patients and family but expressed lack of time due to a heavy workload. Nurses´ described a lack of knowledge regarding palliative care, causing emotional distress. Conclusion: This study contributes to knowledge of how end of life care is experienced by nurses’ in an intensive care environment. Nurses are the professionals most present at the bedside and therefore it is imperative that nurses’ are included in the decision making to improve nursing care.