Examensarbetet behandlar sjuksköterskans möten med patienter som funderar på att begå självmord, suicid. Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och i Sverige begår cirka 1100 personer suicid varje år. Suicid väcker starka känslor och det är många människor som drabbas; familj, vänner och sjukvårdspersonal. Att vårda suicidala patienter är både komplext, psykiskt krävande och kan upplevas som en utmaning. Det är av vikt att sjuksköterskan har den adekvata kunskap som krävs i mötet med suicidala patienter. Nio vetenskapliga artiklar hittades via sökningar i databaser. Ur analysen framkom kategorier och underkategorier där resultatet sammanställdes från kärnan ur de analyserade artiklarna. Kärnan innebar innehållet i artiklarnas resultat vilka svarade mot examensarbetets syfte. I resultatet framkom olikheter i attityden hos sjuksköterskan, som var beroende av ålder, erfarenhet och utbildning. Ju mer erfarenhet och utbildning sjuksköterskorna hade, desto mer positiv blev deras attityd i mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan skapade en relation med patienten i mötet och förutsättningarna för relationen var beroende av sjuksköterskans förhållningssätt. Ett av sjuksköterskans mål med omvårdnaden var att finna en balans mellan det terapeutiska förhållandet och kontroll av säkerheten, så att patienten inte skadade sig själv eller begick suicid.

Det framkom att olika typer av känslor uppstod hos sjuksköterskan i mötet med suicidala patienter, varav hopplöshet och otillräcklighet utgjorde en stor del av känslorna. Hopplösheten och otillräckligheten grundade sig i att sjuksköterskor i vissa möten med suicidala patienter upplevde att de inte kunde rädda patienten från att begå suicid. Det var tydligt att sjuksköterskan saknade medvetenhet om riskfaktorer för suicid. Det framgick att en mängd sjuksköterskor inte är medvetna om att ett tidigare suicidförsök innebar en riskfaktor. Få sjuksköterskor var medvetna om att de flesta som begår suicid hade hälsoproblem och samtliga sjuksköterskor hävdade att ett undvikande av sjuksköterska- och patientrelationen innebar en riskfaktor för suicid. Sjuksköterskor kunde känna sig osäkra i vissa patientmöten, de visste inte hur de ska bemöta och vårda suicidala patienter. Denna osäkerhet grundade sig i att sjuksköterskorna saknade adekvat kunskap om ämnet suicid, som kunde bero på en brist i sjuksköterskeutbildningen. Skulle sjuksköterskestudenter lära sig mer om suicid i grundutbildningen kan det innebära ökad kunskap och en bättre förståelse för suicidala patienter i mötet.

Background: Suicide is a global public health problem and is one of the ten most common causes of death in the world. In Sweden, suicide is the most common cause of death for men and the second leading cause of death for women. Each year about 1100 persons commit suicide in Sweden, which are about three suicides a day. Suicidal patients occur in all health care, which explains why it is important for nurses to have adequate knowledge about this patient group. Aim: The aim was to describe nurses’ encounters with suicidal patients within care. Method: This literature review was conducted in accordance to Friberg. Nine scientific articles were included and have been analyzed to constitute the result. The analysis resulted in three categories and seven sub-categories. Results: The categories that emerged were: Attitudes matters, Feelings arise, and the Importance of being awarded. The sub-categories that emerged were: Attitudes that affect care, attitudes that affect the relationship, mixed feelings, hopelessness, insufficiency, assessment of the patient´s condition and observe risk assessments.  Conclusion: The result showed that different feelings of the nurse arose during the encounter with suicidal patients. Nurses’ attitudes that emerged from the encounter with suicidal patients were dependent on age, experience and education level. The more education and experience the nurse had, the more positive the attitude towards suicidal patients. It was revealed that nurses created a relationship with patients in the encounter and that the conditions for the relationship depended on the nurse’s approach.