Bakgrund: Samerna har länge varit ett förtryckt folkslag i Sverige. I flera hundra år har de kämpat för sina rättigheter, mark och respekt trots att de är Sveriges bekräftade urbefolkning. Samerna fick 1993 en större plats i regeringen när Sametinget startades upp och i och med detta stärktes även samernas identitet. Detta gjorde dock att Sveriges befolkning såg samerna som ett större hot och samerna utsattes för ett förtryck som blev alltmer synligt. Sveriges befolkning vet inte mycket om den samiska kulturen och en ursäkt för hur samerna blivit behandlade har ännu inte kommit, trots den tydligt rasistiska inställningen som vi har haft.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att få en inblick i hur några elever och lärare definierar samer och deras kultur, utifrån ett icke-samiskt samt samiskt perspektiv.

Metod: Vår studie är kvalitativ och vi har valt att utgå från ett postkolonialt perspektiv. Utifrån vår intervjuguide har vi valt att utföra semistrukturerade intervjuer, då detta gav oss möjlighet att nå den information som behövdes för vår uppsats. Vi har även granskat sociala medier och hur samer framställs där.

Resultat: Genom utförande av detta arbete, har vi stött på och upptäckt att det råder ett visst förtryck mot Sveriges urfolk samer. Man märker av ett förtryck mot samer när man talar med människor, men också på sociala medier. Det är på sociala medier och sidor där man kan vara anonym som vi har märkt av det största förtrycket. Elever och lärare på icke-samiska skolor har liten eller ingen vetskap om samer. I Skolverket (2011) står det att eleverna ska få vetskap om vår urbefolkning samerna. Då vi fått fram att elever som gått ut grundskolan inte har vetskap om samer och deras kultur, är det vår plikt som lärare att se till att denna del inte glöms bort.