Bakgrund: Berättelserna om Harry Potter har intresserat många redan från bokseriens början 1997 och fick ett uppsving under 2016 i och med publicerandet av manuskriptet till pjäsen som utgör den åttonde berättelsen. Den tidigare forskningen behandlar inte bokserien i sin helhet, och då manuskriptet släpptes nyligen finns heller ingen forskning om detta, vilket öppnar upp för nya undersökningar av karaktärsutvecklingar och identitetsskapandet på Hogwarts. Då berättelserna nu finns att tillgå i sin helhet bidrar detta med nya perspektiv och insikter.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera den möjliga identitetsproblematik som kan uppstå i och med Hogwarts segregerade skolsystem.

Metod: Genom undersökningar av karaktärsbeskrivningar av respektive hus på Hogwarts samt av utvalda karaktärer, görs analyser kring förutfattade meningar samt de konsekvenser de får på elevers självbild samt uppfattning av sin omgivning. Olika karaktärer kommer att diskuteras men primärt kommer Harry Potter att behandlas, och sekundärt hans son Albus Severus. Den teori som ligger till grund för analysen är forskning inom identitetsskapande och konformism.

Resultat: Analysen uppvisar en problematik med elevernas identitetsskapande i och med Hogwarts segregerade skolsystem. Harrys generaliserande påverkar hans inställning till sin omgivning och hans egen identitetsutveckling drabbas av skolsystemet, och både han och hans son Albus uppvisar en oro för att inte bli placerad i "rätt" hus på skolan. Harry är den karaktär av de två som lever upp till sitt hus önskade karaktärsdrag, medan Albus snarare motsäger dem.