Dagens samhälle kännetecknas av social differentiering och globalisering och digitalisering, vilket på olika sätt utmanar traditionella sätt att organisera högre utbildning. För att möta dessa utmaningar arbeta vi i ett projekt att utveckla en såväl fysisk som kulturell miljö som är inkluderande, stödjande samt stimulerar lärande och delaktighet. Det involverar den fysiska miljön såsom möbler, ljud och ljus, teknisk infrastruktur men också social miljö, pedagogik och organisering av högre studier. Men vad innebär det att studera på högskola eller universitet? Studenters lärarledda studietid varierar självklart men enligt Högskoleverket (2010:20) har var tionde student som studerar på heltid högst fyra timmar lärarledd undervisning i veckan och knappt 40 procent av samtliga heltidsstudenter anger att de har nio timmar eller mindre lärarledd undervisning. Det innebär att studenternas vardag domineras av själv-‐ eller gruppstudier. Detta ställer krav på hela studiemiljöns utformning och vi behöver t.ex. fundera över de gemensamma ytornas utformning så att de stöder både lärande och social samvaro för en differentierad studentgrupps olika behov. Vi menar att medan flera projekt och satsningar i Europa har haft studenten eller tekniken i fokus så är lärande utgångspunkten i vårt projekt, där teknik, infrastruktur och fysisk och virtuell miljö, relaterar till pedagogiska processer och aktiviteter som involverar flera olika aktörer. Lärandet omfattar olika aktörer såsom lärare, studenter, forskare och administrativ personal. I projektet utvecklar en inkluderande lärmiljö som stöder ett flexibelt lärande där olika deltagare möts och utvecklas och där mötena och lärandemålen avgör vilka resurser som behövs. Resurserna kan vara materiella såsom t.ex. digitala redskap eller fysisk miljö samt intellektuella såsom kunskaper eller relationer. Men vi tror att det är viktigt att flytta fokus till lärandet och den lärande, och att studera hur och i vilka sammanhang t.ex. de digitala möjligheterna kommer bäst till nytta. Vi ser teknik, ljussättning, möblering i lärosalar och gemensamhetsutrymmen som viktiga delar i utvecklingen av en inkluderande lärmiljö som utgår från ett emancipatoriskt förhållande där uppgiften är att stödja studenternas förflyttning till ett mer centralt och aktivt deltagande i samhällslivet. Frågorna får både pedagogiska och didaktiska konsekvenser och visar på områdets komplexitet, där vi kan utvecklas tillsammans och lärmiljön blir utifrån det perspektivet någonting mer än bara undervisningens innehåll. Vi tar därför avstamp i skolans vardag och de pedagogisk utmaningar och möjligheter som finns.