Bakgrund: Enligt internationella mätningar i EU/OECD länder ligger Sverige efter när det gäller elevers matematiska kunskaper (TIMSS; PISA). Forskning visar också att lärare i Sverige ofta stödjer sin matematikundervisning utifrån läroböcker (Johansson, 2006). Till en lärobok i matematik följer en handledning där författarna beskriver hur lärarna kan jobba med läroboken. Beroende på lärarhandledningens utformning kan den utgöra en resurs i matematikundervisningen (Hoelgaard, 2015). Denna undersökning grundar sig på teorin att kommunikation har betydelse för ett lärande (Säljö, 2012). För att kommunicera behövs någon form av språk där sändare och mottagare förstår varandra. När matematikundervisningen använder flera olika uttrycksformerna som ord, symboler, bild och konkretiseringar för att kommunicera matematik underlättar det elevers kunskapsinhämtning och bidrar till en djupare förståelse för ämnet (Rystedt & Trygg, 2013).

Syfte: Undersökningen syftar till att granska matematikböckers lärarhandledningar gällande om och hur författarna använder de fyra olika uttrycksformer när de presenterar ett matematiskt innehåll. Det vill säga om de stödjer lärare att använda sig av flera olika uttrycksformer för att kommunicera matematik med eleverna.

Metod: Genom metoden innehållsanalys har lärarhandledningar analyserats och tolkats och utifrån den teoretiska utgångspunkten kommunikation i matematikundervisningen urskildes de fyra olika uttrycksformerna ord, symboler, bild och konkretiseringar som centrala begrepp, samt även konkret och abstrakt tillvägagångssätt. Till min hjälp utformade jag ett analysverktyg i form av en tabell med de fyra uttrycksformerna som kategorier och granskade därmed vilka former som användes till respektive lärarhandledningars matematiska innehåll. Därefter analyserades respektive lärarhandledningarnas tillvägagångssätt utifrån tidigare forskning som grundar sig på undersökningens syfte och frågeställningar.

Resultat: Resultatet visade att de tre läromedelsseriernas lärarhandledningar använder sig av alla fyra uttrycksformer för att presentera det matematiska innehållet, dock i varierande utsträckning och då inte alltid alla fyra samtidigt. Det visades sig också variera om författarna presenterade det matematiska innehållet utifrån en konkret nivå eller en abstrakt nivå först. Utifrån vad lärare har för behov av stöd i sin matematikundervisning kan samtliga tre lärarhandledningar utgöra ett stöd för att förklara matematiken med hjälp av flera olika uttrycksformer fast på olika sätt, både explicit och deskriptivt, dvs genom exakta mallar för tillvägagångssätt eller endast genom förslag på flera olika tillvägagångssätt. En av de tre lärarhandledningarna utgjorde ett sämre stöd för användandet av flera olika uttrycksformer då författarna inte nämnde direkt vikten av det någonstans, även om det kunde tolkas finnas ett outtalat stöd i form av tillit till lärarens egna pedagogiska kunskaper och erfarenheter för att förklara det matematiska innehållet.