Bakgrund: Matematik är ett omfattande ämne i skolan och innefattar många olika arbetsområden och moment. Svenska elever i årskurs fyra visar upp varierade kunskaper inom matematikens skilda områden. Enligt TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) år 2011 är svenska elevers resultat i årskurs fyra lägre än genomsnittet för elever i EU/OECD-länderna (Skolverket, 2012). Kunskap om matematisk problemlösning visar att detta är en svårighet som många elever delar.

Syfte och metod: Studien undersöker hur lärare anser att de undervisar och arbetar med matematisk problemlösning i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter som lärare upplever att eleverna i årskurs fyra till sex möter, när de arbetar med matematisk problemlösning, och hur lärarna arbetar med dessa svårigheter. För att få svar på frågeställningen har en kvalitativ undersökning med intervju som metod gjorts. Studien utgår från tidigare forskning om matematisk problemlösning med fokus på det matematiska språket, metoder och strategier samt arbetssätt. De fem respondenterna som intervjuats arbetar samtliga som mellanstadielärare och, alla är behöriga och undervisar i ämnet matematik. Intervjuerna har transkriberats och sammanställts i resultatdelen. Resultatet av datamaterialet diskuteras och analyseras därefter.

Resultat: Studien visar att alla respondenter arbetar på liknande sätt med undervisning i matematisk problemlösning. Eleverna arbetar mestadels med problemlösningen i mindre grupper, där eleverna får möjlighet att prata om och diskutera de matematiska problemen med varandra. Respondenterna har även genomgångar med hela klassen, där de läser problemlösningsuppgiften tillsammans. Eleverna får sedan arbeta med uppgiften och presentera sina enskilda lösningar. Respondenterna berättar att de lär också ut olika metoder och strategier som eleverna kan ha till hjälp, när de arbetar med uppgifterna. Resultatet visar även att respondenterna planerar undervisningen i problemlösning utefter de svårigheter som de ser eleverna möter och de arbetssätt, som respondenterna tidigare har introducerat och upplevt vara mest fördelaktiga för eleverna, då de arbetar med matematisk problemlösning. Svårigheter som respondenterna framförallt upplever hos eleverna är bristande läsförståelse och ordförståelse, elevernas fixering på siffrorna samt oförmåga att strukturera upp problemlösningsuppgifter. Respondenterna upplever även svårigheter med att kunna engagera och utmana alla elever, utifrån allas olika kunskapsnivåer samt de elever som inte har svenska som modersmål. Resultatet visar vidare att samtliga respondenter anser att det matematiska språket har en mycket stor betydelse vid problemlösning och att det är av stor betydelse att det matematiskaspråket introduceras tidigt och används kontinuerligt i matematikundervisningen.Detta för atteleverna ska få enstörre förståelse för de ord som ofta används iproblemlösningsuppgifter. Respondenternaanvänder sigavbåde det matematiska språket ochvardagsspråket i undervisningen, men fokuserar på att utveckla det matematiska språkethoselevernaså attelevernasjälva kan använda sig avdet när de arbetar med matematik. ör de ord som ofta används i problemlösningsuppgifter. Respondenterna använder sig av både det matematiska språket och vardagsspråket i undervisningen, men fokuserar på att utveckla det matematiska språket hos eleverna så att eleverna själva kan använda sig av det när de arbetar med matematik.