Regeringen beslutade 2008 att nationella prov skulle introduceras för alla elever i årskurs tre och de har varit obligatoriska sedan 2010. Förhoppningen var att man skulle kunna säkerställa alla elevers förutsättningar att nå kunskapskraven, samt tidigare kunna fånga upp de elever som inte når målen. Vid utvärderingar av de nationella proven tillfrågas lärare hur eleverna upplevt proven. Svaren tyder inte på att eleverna skulle uppleva någon form av oro eller stress i samband med proven.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs tre talar om de nationella proven i svenska. Studien bygger på en diskursanalys kopplad till Baggers (2015) tre diskurser; omsorgsdiskursen, testdiskursen och tävlingsdiskursen, för att analysera hur eleverna talar om provet i svenska. Diskursanalysens syfte är även att undersöka vilka underliggande diskurser som eleverna talar genom och vad de diskurserna möjliggör respektive omöjliggör att tala om. Empirin har samlats in genom tre fokusgruppintervjuer, för att kunna lyfta fram barnens tankar om nationella prov i svenska. Utifrån fokusgruppintervjuerna har resultatet och analysen kopplats till Baggers (2015) tre diskurser, som kan ligga till grund för elevernas sätt att tala och fyra teman har synliggjorts; information och kunskap om proven, svenska och matematik, test och tävling samt bedömning. Resultatet visar även på att svenska som ämne är upplevs som diffust och till viss del osynligt för eleverna.