Bakgrund: Skolverket (2011a) beskriver problemlösning som en central del i matematikundervisningen i årskurs 4-6. I kursplanen i matematik (Skolverket, 2011a) finns det ett kunskapskrav som säger att eleverna ska kunna lösa problem genom att använda sig av olika lösningsstrategier. Resultat från undersökningen TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) visar att matematikkunskaperna bland svenska elever är lägre än hos elever i övriga EU/OECD-länder. Undersökningen visar även att undervisningen i matematik i Sverige till stor del är styrd av läroböcker, vilket skiljer Sverige från många andra länder inom EU/OECD. Forskning visar att problemlösning är bra för elever, då de bland annat får möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande när de arbetar med problemlösning (Lester & Lambdin, 2006).

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur verksamma matematiklärare i årskurs 4-6 tänker kring problemlösning i matematikundervisningen.

Metod: I studien har den kvalitativa metoden intervju använts. Intervju som metod valdes då det ansågs vara det bästa sättet för att få information om lärares egna tankar om problemlösning. Sex lärare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide. Att en intervjuguide användes var för att säkerställa att samtliga lärare fick svara på samma frågor.

Resultat: Resultatet av studien visar att lärarnas tankar om vad ett matematiskt problem är går att härleda till hur tidigare forskning definierar ett matematiskt problem, däribland de sju kriterierna för rika matematiska problem (Hagland, Hedrén & Taflin, 2005a). Det innebär att lärarna visar en medvetenhet kring vad ett matematiskt problem är. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har olika utgångspunkter när de väljer problemlösningsuppgifter till undervisningen men att en av de främsta utgångspunkterna är läroboken i matematik. Studiens resultat visar även att samtliga lärare beskriver fyra faser i sina problemlösningsprocesser och att det därmed är två faser som glöms bort utifrån det analysverktyg som använts.