Bakgrund: Forskning har visat att elever i svensk skola får färre läsundervisningstimmar än i andra länder. Läsningen utgörs ofta att eleverna läser enskilt och tyst. Att få mycket tid till att läsa enskilt är positivt i den bemärkelsen att det krävs mycket tid för att bli en duktig läsare, men att läsa enskilt kan vara förödande för de elever som kräver mer stöd av läraren. Det är då en risk att den tysta läsningen blir ett slags tidsfördriv för dessa elever och fyller inte sin funktion. Vi har efter tidigare arbete inom skola och under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) märkt av detta fenomen.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur den individuella läsningen organiseras i två klassrum och vilka intentioner läraren har med den individuella läsningen. Studiens syfte är att skapa kunskap och förståelse kring tyst läsning. Frågeställningarna är således:

• Vad sker i klassrummen under elevernas tysta läsning?

• Vad är lärarens syfte med att låta eleverna läsa enskilt?

Metod: Vi har använt oss av klassrumsobservation med kompletterande semistrukturerade intervjuer av klasslärare.

Resultat: Resultatet av vår forskning har visat att lärare arbetar med elevers tysta läsning enligt olika modeller och tankar, bland annat med uttänkta läsinlärningsmetoder. Vår undersökning har bekräftat det forskning (Ewald, 2007, Myrberg, 2001, NRP 2000) poängterat som en avgörande faktor för elevers läsutveckling; att läraren har goda kunskaper om elevers läsutveckling, litteraturdidaktik och en medveten och genomtänkt undervisning. Det vi kunnat se i vår undersökning är att beroende på den inställning och syfte läraren har med den tysta enskilda läsningen så ger den olika effekter.