Bakgrund: Lek har betydelse för barns språkutveckling då lek skapar samspel som gör att barn uppmanas till att använda språkliga uttrycksformer vilket leder till att de utmanas och utvecklas. Pedagogens roll blir här viktig då de genom olika strategier såsom att tillföra material, skapa lekgrupper och använda sig av ett varierat språk kan stimulera, stötta och utmana barns språkutveckling genom lek.

Syfte: Syftet med studien är dels att undersöka pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan, dels hur pedagoger stimulerar dessa processer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta är studiens frågeställningar: Hur beskriver pedagoger lek i relation till barns språkutveckling? Hur beskriver pedagoger sitt arbete för att stimulera barns språkutveckling genom lek?

Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervju som metod, där elva verksamma pedagoger i förskolan deltog. Under intervjuerna användes ljudinspelning för att samla in data, samt att anteckningar fördes.

Resultat: Resultatet visar att lek är språkstimulerande för barn, dels genom att de kan stöttas och utmanas i samspel med andra barn då de kompletterar varandras kompetenser. Dels att pedagoger med olika arbetssätt kan främja barns språkutveckling genom stimulans i form av stöttning och utmaning. De arbetssätt kan vara att medla mellan barn genom att bekräfta och uppmuntra samt att dela in barn i mindre grupper och där tillföra olika material och redskap.