Syftet med studien var att undersöka den sociala gemenskapens betydelse för äldres hälsa. Studien har grundat sig i tre frågeställningar: Hur beskriver äldre personer begreppet hälsa och hur definieras den självupplevda hälsan? Vilken betydelse har gemenskapsaktiviteter för den självupplevda hälsan? Vad har aktivitetscentret Blåklockan för hälsofrämjande effekter?

Studien är kvalitativ med ett teoretiskt ramverk som har sin utgångspunkt i hermeneutiken och avstamp tas i empirin. Empirin är insamlad på ett aktivitetscenter som i studien benämns som Blåklockan. Fyra semistrukturerade intervjuer och ett flertal kompletterande informella samtal/fikastunder har utförts. Informanterna har varit både kvinnor och män mellan 75-91 år.

Resultaten har analyserats mot det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att social gemenskap har stor betydelse för den självupplevda hälsan. Det visar även att aktivitetscentret Blåklockan hade många hälsofrämjande effekter. Det uppdagades att informanternas svar på deras definition av hälsa speglades av deras dagsform. Slutsatser som gjorts är att informanternas övriga sociala nätverk låg till grund för hur stor betydelse aktivitetscentrets gemenskapsaktiviteter hade för informanterna. Det vill säga de informanter som hade ett stort socialt nätverk var inte lika beroende av aktivitetscentret som de med svagare nätverksband. Det var även viktigt för informanterna att kunna trivas i hemmet vilket de beskrev på lite olika sätt. De kunde vara att spela keyboard, tända en speciell ljusstake, fika eller lyssna på musik.