Bakgrund; Anledningen till att jag valde visionen Bättre ut som utgångspunkt för denna uppsats var att det är det dokument som alla, som vistas inom Kriminalvården skall känna till och arbeta utefter. I mitt arbete som lärare upplevde jag att samverkansarbetet inte fungerade inom visionen. Samtidigt fick jag signaler från intagna och anställda att kommunikationen inte verkade fungera i arbetet för ett Bättre ut. Därmed ville jag ta reda på om de signaler jag fått stämde överens med verkligheten.

Syfte; Syftet med studien är att undersöka hur anställda och intagna beskriver och förhåller sig till kommunikationsaspekten av kriminalvårdens "Bättre ut"- verksamhet.

Metod; Jag har valt den kvalitativa intervjun som metod. Jag valde metoden då jag avsett att få fram ett resultat som ger en samlad och representativ bild av Kriminalvårdens vision Bättre ut. Här beskrivs även urvalet av de intervjuade samt etiska ställningstaganden som tagits i bruk inför intervjuerna. Studien genomfördes på en anstalt i Västra Götalands län.

Resultat; Resultatet jag fått har jag jämfört med tidigare forskning och kommit fram till att studien stämmer överens med den. Kommunikationen mellan de olika delarna som ingår i samverkansarbetet inom visionen Bättre ut brister och i vissa fall är den obefintlig. Det i sin tur leder till att utbildning, både för de intagna och de anställda, antingen blir bristfällig eller försvinner helt. Vilket i sin tur leder till att de intagna och de anställda inte får det resurser som behövs och med det försvåras arbetet för ett Bättre ut.