Studien syftade till att undersöka olika perspektiv på balanserat styrkort (BSC) i kommuner i Västra Götaland samt att avgöra om det fanns vidare möjligheter till implementering av styrkortet i kommuner i allmänhet. Trots att BSC framställts som ett fördelaktigt styrverktyg av forskare genom åren har omfattande kritik och svårigheter kring BSC framförts. Kritiken berör bland annat svårigheter att hitta orsak-verkan-samband, att knappa resurser tenderar att skapa motstånd vid implementeringen samt att BSC inte är anpassat för den offentliga sektorn. Vidare empiriska studier visar däremot att kommuner i grannländerna Finland och Norge varit flitiga i implementeringen av BSC. Av tolv kommuner i studien uppgav endast tre att de använde BSC. Det var intressant att undersöka och förstå varför endast ett fåtal kommuner, specifikt i Västra Götaland, använder BSC och hur kommunerna ser på styrkortet. Tre kommuner valdes ut att undersökas på djupet varav en använde BSC, en hade använt BSC men upphört med det och en använde inte BSC. Med en kvalitativ datainsamlingsmetod låg en intervjuguide till grund vid intervjuerna. Resultaten visade på att de största svårigheterna med kommunernas styrning var resursfördelningen av de knappa resurserna samt att avgöra orsak-verkan-samband. Respondenterna menade att den viktigaste faktorn inte handlade om vad styrmodellen benämndes utan att denna skulle fyllas med bra och rätt innehåll. Motiven till kommunernas val av styrverktyg var således att denna skulle fungera väl och ha en hög måluppfyllelsegrad. Slutsatsen som dras i studien är att BSC behöver modifieras samt utvecklas. För att fler kommuner ska välja att implementera styrkortet gäller det att visa på goda praktiska exempel från kommuner som idag använder styrkortet. Detta möjliggör för kommunerna att få en bättre insikt om hur styrkortet används i praktiken och förhoppningsvis öka intresset att implementera styrkortet.

The study aimed to explore different perspectives of the balanced scorecard (BSC) in municipalities in Västra Götaland and to determine if there were further opportunities for the implementation of the scorecard in municipalities in general. Although scientists presented BSC as a beneficial management tool over the years, it has been widely criticized. The criticism concerns difficulties in finding the cause-effect relationship, that scarce resources tend to create resistance in the implementation and that BSC is not intended for the public sector. Moreover, empirical studies show, however, that local authorities in the neighbouring countries Finland and Norway have been diligent in implementing BSC. Of the twelve municipalities in the study, only three reported to be using BSC. It was interesting to understand why only a few municipalities where using BSC and to study their perspectives of the scorecard. Three municipalities were selected for in-depth examination whereof one used BSC, one had used BSC and one did not use BSC. With a qualitative data collection method, the interviews were bases on an interview guide. The results showed that most difficulties with the scorecard were the allocation of scarce resources and to determine cause-effect relationships. Respondents said that the most important factor was not the name of the scorecard but its appropriate content. The motives for the selection of a municipal management tool were thus that this would work well and have a high degree of effectiveness. The conclusion of the study is that BSC needs to be continuously modified and developed. For more municipalities to choose the scorecard as a management tool, good practical examples from the municipalities that currently use the scorecard, are needed. This allows for municipalities to gain a better understanding of how the scorecard is used in practice and will hopefully increase the interest for implementing it.