Det förekommer, enligt Amnesty International (amnesty.se) cirka 5000 hedersmord årligen runt om i världen. Hedersmord sker i hopp om att återupprätta familjens och släktens heder. Enligt Förenta Nationerna definieras begreppet hedersrelaterat våld på ett sätt som förklarar att det förekommer i ett patriarkalt samhälle där kvinnor befinner sig i en underlägsen position. Exempel på hedersrelaterat våld kan vara tvångsgifte, könsstympning, blodshämnd, våld och förtryck. Detta sker i samhällen/grupper som har hierarkisk struktur, styrda familjer och att de äldre familjemedlemmarnas inflytande är dominerande över familjen/gruppen och släkten. Denna studie är byggd på kvalitativa intervjuer med sex tjänstemän på Länsstyrelsen i sex olika län. I intervjuerna har frågor ställts om hur tjänstemännen utifrån sina yrkespraktiker, resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Samtliga informanter är eniga om att skillnaden mellan olika våldstyper är att hedersrelaterat våld, till skillnad mot förtryck och våld i nära relationer, utgår från ett kollektiv och att inte en ensam utövare ligger bakom våldet. Hedersbegreppet förklaras utifrån ett intersektionellt perspektiv. Diskussioner förs om vilken betydelse genus, etnicitet, kultur och klass har för att förstå de centrala dimensioner som skiljer hedersrelaterat våld från mäns våld mot kvinnor. Dessa begrepp lyfts upp utifrån hur de tolkas, samt den negativa innebörd som uppstår när man förbinder begreppet hedersrelaterat våld till föreställningar om och stigmatisering av vissa etniska grupper. I studien lyfts även synen på manligt och kvinnligt när det gäller hedersrelaterat våld, detta utifrån en heteronormativ förklaringsmodell och en diskussion förs om varför kvinnan framställs som ett förtryckt offer som behöver utbildas, medan mannen framställs som förövare och obildbar. Hedersrelaterat våld är ett komplext internationellt problem som ifrågasätter den lagstiftning som är uppbyggd utifrån ett individualistiskt sekulariserat perspektiv. Ett sådant perspektiv blir problematiskt eftersom de centrala aspekterna i våld bygger på en kollektivistisk livsåskådning med dimensioner av religion, tradition och kultur.