BakgrundSkolan ska ge en så bra grund som möjligt för alla elever i skolan att utvecklas ifrån. I takt med den ökade migrationen och globaliseringen har Sverige utvecklats till ett mer religiöst heterogent samhälle. Eleverna i en klass kan ha många olika religiösa bakgrunder. Kristendomen får en särställning i värdegrunden och det centrala innehållet men undervisningen ska samtidigt vara icke-konfessionell (Skolverket, 2015). Etiken har en egen rubrik i det centrala innehållet i religionskunskapsämnet. Det är därför viktigt att analysera läroböcker i religionskunskap för att utläsa vilken etik som framställs i kristendomen, judendomen och islam. Det sker inte längre en statlig läroboksgranskning i Sverige därför är denna granskning viktig att utföra.SyfteSyftet har varit att undersöka hur etik och vilken etik som framställs i kristendomen, judendomen och islam samt att analysera hur och om kristendomens etik skiljer sig från judendomens och islams. MetodUndersökningen genomfördes i form av en textanalys med hjälp av Ammerts (2011) analysverktyg och Heberleins (2014) normativa etiska teorier och dygdetik för att kunna utläsa hur och vilken etik som framställs i läroböckerna för religionskunskap i årkurs 4-6.ResultatResultatet av textanalysen presenterar den etik som gick att utläsa i de undersökta läroböckerna och har sammanställts och analyserats och diskuteras med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning. Resultatet visar att den etik som dominerar i kristendomen är dygdetiken. I judendomen och islam är det främst pliktetiken men även retributivismen som framträder mest. Det går inte att se någon särställning av kristendomen i läroböckerna mer än att de får fler antal sidor i samtliga läroböcker. I två av böckerna gick det att utveckla texterna till att bli mer reflekterande tack vara rutor i anslutning till texten. De bidrog till att ge eleverna en bredare bild av religionerna och även koppla innehållet i berättelserna till nutid. I den tredje boken erbjuds ingen reflektion eftersom texterna är mer faktabaserade och enbart redovisar händelseförloppet. Det ger därför en ensidig bild av religionen.