Bakgrund: Bakgrunden till detta arbete utgår ifrån vad vi ansett varit ett problemområde och det är hur lärandet blir allt mer teknologiskt samt att lärandet oftast sker inomhus. Samhället har förändrats och det har även förskolan gjort. Enligt läroplanen ska verksamheten lägga grunden för barns framtida intresse och förhållningssätt mot naturen. Pedagogernas uppdrag är att skapa en miljöhänsyn hos barnen som ska genomsyra hela verksamheten (Skolverket, 2010). Vi har utifrån egna erfarenheter uppmärksammat barns glädje av att vara utomhus samt fått kunskap om hur utomhuspedagogik är ett ypperligt sätt för att främja barns lärande. Därigenom har vårt intresse för utemiljön och utomhuspedagogik växt fram.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om barns lärande utomhus samt hur de aktivt arbetar med och använder sig av den naturrika utemiljön. Metod: Arbetet byggde på en kvalitativ studie där enskilda intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Vi utförde intervjuerna på sex förskolor, tre traditionella och tre utomhusförskolor. Sammanlagt utfördes nio intervjuer och utifrån deras svar har vi sedan kunnat kategorisera och urskiljt olika relevanta mönster.

Resultat: Något som genomsyrade pedagogernas intervjuutsagor var att ute lär barnen genom sinnena och kroppen på ett sätt som inte är möjligt på samma sätt inomhus. De flesta av pedagogerna belyste vikten av att få uppleva och upptäcka, att barn lär genom att få göra, se och känna på det de lär om. Ute upplevde pedagogerna att barnen lättare fastnade för något än inne och att det oftast skedde ett lärande utifrån barnens egna intressen och tankar där. Det är genom detta tillvägagångssätt som deras frågor och funderingar formats och därigenom kan även olika ämnen fångas upp i vardagen. Pedagogerna poängterade att när barnen fick vistas i naturen blev det mer naturligt att de skapade ett intresse för naturen och miljön samt att de på grund av detta ville värna om den. Vi urskiljde även att de intervjuade pedagogerna tog upp sex stycken möjliga hinder eller nackdelar med utomhuspedagogik. Dessa var Sveriges väder och klimat, ansvaret över barnen och dess säkerhet, verksamhetens resurser, pedagogernas kunskaper, storleken på barngrupperna samt läroplanen.