Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.

Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.

Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori. Vi undersöker även hur GRI:s riktlinjer tillämpas samt förekomsten av extern granskning.

Metod: För att uppfylla studiens syfte har en hermeneutisk positionering använts. Undersökningen bygger på fem kvalitativa telefonintervjuer med svenska bolag; Bostadsbolaget, Vattenfall, KappAhl, Arla Foods samt Folksam. Företagen är valda utifrån tre institutionella miljöer; offentlig miljö, börsnoterade samt medlemsägda företag. Utöver intervjuer har en genomgång av företagens hållbarhetsredovisningar/årsredovisning förts.

Slutsats: Vi fastställer att hållbarhetsredovisningens stora syfte förklaras utifrån de primära intressenternas informationskrav och förväntningar. Samtidigt som företagen fokuserar på dessa intressenter upplever de en allmän förväntning på hållbarhetsredovisningar. Samhället och enskilda intressenter anses ha en ömsesidig påverkan och tillsammans ställa krav på företagens rapportering. Utifrån dessa krav och förväntningar ser vi att en institutionalisering av hållbarhetsredovisningen skapats p.g.a. starkare organisationer som gör att rapporternas utformning blir mer strukturerad och jämförbar då de exempelvis följer samma riktlinjer.