Bakgrund: Personer med psykopati beskrivs ofta som känslokalla, utan empati OCH impulsiva. MEN de kan ägna mycket energi åt att manipulera andra för att uppnå sina mål, oavsett om han eller hon är kriminell person eller ”succéfull” ledare. Detaljerade planer står i kontrast till impulsivitet. Impulsivitet kännetecknas av handlingar utan föregående planering. Viss andel av kriminellt belastade psykopater har en relativt ”normal” personlighetsprofil – liknande ”succéfull psykopat”. Poythress och Hall (2011) föreslagit revidering av det teoretiska antagandet att psykopater är impulsiva. Snowden och Gray (2011) fann inga signifikanta samband mellan PCL-R total och självskattad impulsivitet. Positiva samband fanns mellan PCL-R Facett 3 (Livsstil), 4 (Antisocial) och impulsivitet.

Hypoteser: (1) Högre impulsivitet förväntas inte ha signifikanta samband med högre poäng i psykopati PCL-R total; (2) Högre impulsivitet förväntas ha samband med högre poäng i psykopati Facett 3 och 4.

Metod: Studien omfattar en grupp rättspsykiatriskt undersökta män (N = 60) som rekryterats på frivillig basis vid Avdelningen för Rättspsykiatri i Stockholm (Huddinge enheten). För att mäta psykopati användes Psychopathy Checklist-revised (PCL-R). Att mäta ADHD användes ett instrument som är avsett till retrospektiva skattningar av ADHD med hjälp av journaldata. Impulsivitet mättes med hjälp av etablerade impulsivitetsskalor.

Resultat: Det fanns inga signifikanta samband mellan PCL-R total och impulsivitet. Det fanns inte heller några signifikanta samband mellan Facett 3 resp. Facett 4 och impulsivitet. Signifikant samband fanns mellan PCL-R Facett 4 och ADHD total (r = .29, p = .023) respektive ADHD ouppmärksamhet (r = .32, p = .013).

Fortsatt forskning: Kan ADHD vara moderator genom att ha en interaktionseffekt med impulsivitet?