Work integrated learning was established at Swedish universities about twenty years ago; and today there are some different attitudes about the purpose of integrating theoretical perspectives to practical experiences, during higher education. For example, there are arguments that students tend to become clients or tools in order to gain regional development if the practical perspectives overcome the possibilities of reflection. Education will in this case only serve to facilitate employment after graduation, rather than to facilitate developmental learning. To understand the relationship between reproductive- and developmental learning, this thesis explores the different kinds of strategies student teachers develop, during their teacher training – to gain the skills and knowledge needed to work as a professional teacher. The focus is how the students respond to the various emerging contradictions, while crossing the boundaries – between the university, and the workplace. The activity theory approach conceptualizes boundary-crossing as a phenomenon based on the idea of horizontal development – which requires the ability to find relevant information wherever it may be available. The implication is that change and development occur as a result of collaboration through mutual boundary objects, and via emerging contradictions between two or more interacting activity systems. The overall design resembles a phenomenological case study performed over a period of approximately six months. The population providing the empirical data consisted of five student teachers, in their first year, attending a teacher training program in Sweden. Data collection where gathered through a three-step design, where exploratory narrative interviews were conducted at three different occasions: (i) after their first period of work placement, (ii) before entering their second period of work placement and (iii) immediately after their second period of work placement. The results indicate that the students’ processes of learning include four distinct learning strategies (questioning, challenging, adjusting and imitating), to transform the information given in various situations. These strategies are consequences of the students´ prior experiences when encountering contradictions during their teacher training program.

För omkring 20 år sedan utvecklades arbetsintegrerat lärande som en ny pedagogisk form på svenska högskolor och universitet Det råder dock delade meningar om syftet bakom högskolans ambition att integrera teoretiska perspektiv till individuella praktiska erfarenheter. Exempelvis riskerar studenter att liknas vid klienter, eller verktyg för regional utveckling om fokus på praktiska erfarenheter överordnas möjligheten till reflektion. Utbildningens roll kan i så fall bli att underlätta anställningsbarhet efter examen istället för att leda till ett utvecklingsinriktat lärande. För att förstå relationen mellan anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande undersöker denna uppsats vilka strategier lärarstudenter utvecklar, under utbildning på lärarprogrammet, för att uppbära den kunskap som behövs för att kunna arbeta som lärare. Fokus ligger på hur studenterna svarar mot de varierande motsättningar som uppstår vid övergångarna mellan högskolan och arbetsplatsen. Uppsatsen utgår från verksamhetsteoretiska resonemang och speciellt fenomenet ”boundary-crossing” som innebär grunden för horisontell utveckling och innefattar förmågan att finna relevant information där den är tillgänglig. Utgångspunkten är att förändring och utveckling sker som ett resultat av samverkan mot gemensamma mål och på grund av motsättningar mellan två eller flera verksamhetssystem. Det övergripande upplägget av studien kan liknas vid en fenomenologisk fallstudie och utfördes under sex månader. Populationen som ligger till grund för studiens empiriska data består av fem lärarstudenter som studerar sitt första år vid en av Sveriges lärarutbildningar. Data samlades in genom narrativa intervjuer vid tre olika tillfällen: (i) efter studenternas första praktikperiod, (ii) innan studenterna påbörjade sin andra praktikperiod och (iii) direkt efter att studenterna avslutat sin andra praktikperiod. Studiens resultat visar att lärarstudenterna använder fyra olika lärandestrategier (ifrågasättande, utmanande, anpassande och imiterande), för att omvandla den information de möter till kunskap, vid olika tillfällen under lärarutbildningen. Dessa strategier utvecklas som följd av de erfarenheter studenterna har med sig när de möter olika motsättningar under lärarutbildningen.