Fritidshemmets pedagogik i en ny tid Kapitlet handlar om att fritidshemmet under sina drygt hundra år som institution genomgått stora förändringar. En av dessa förändringar är rörelsen från en socialpedagogisk tradition och arbetssätt till dagens läroplan (Skolverket, 2022) och dess betoning på undervisning och meningsfull fritid. Det är en förskjutning som berör fritidshemmets samhällsfunktion, innehåll och mål och som bygger på tankar från John Dewey (1902), en amerikansk filosof och pedagog. Han pekade på den grundläggande frågan inom varje pedagogisk verksamhet: Vilket är förhållandet mellan de värden och kunskaper som barnet (eleven) ska inhämta och utveckla (i fritidshemmet) och barnets egna intressen och vardagsliv? Hur detta förhållande formas och ser ut är ett uttryck för hur utbildningsinstitutionen ser på sitt samhällsuppdrag, kunskaper och mål. Fritidshemmets förskjutning kan beskrivas som en rörelse från arbetsstugans starka betoning på socialisation (en process som börjar under barndomen och genom vilken individer förvärvar samhällets värderingar, vanor och attityder) och kvalifikation (genom kunskaper och betyg inför ett framtida yrkesliv) till dagens reviderade läroplan (Skolverket, 2022) där kvalifikation och individualisering betonas mer än socialisation. Att ha kännedom och kunskap om fritidshemmets bakgrund i socialpedagogiska traditioner samt om den förskjutning och förändring som skett gällande institutionens samhällsfunktion, innehåll och mål är en viktig del av fritidspedagogers och lärare i fritidshems professionskunskap och yrkeskunnande.