Background

Ethical dilemmas in palliative care is a common issue for nurses to handle. Nurses have the responsibility to provide care that is in the best interest for the patient and to enhance the quality of life in the end-of-life stage. Dilemmas occur when differing opinions exist about what is in the best interest for the patient. Previous research indicates that nurses play a significant and crucial role in managing ethical dilemmas in palliative care, many of them experience conflicts when their sense of what is right clashes with their perceived duties.

Aim

The aim of this study was to describe strategies that nurses use for dealing with ethical dilemmas in palliative care. Method A literature-based study where eleven articles have been analyzed according to Friberg's five-step model.

Results

The findings of this study indicates that the primary strategies nurses use for addressing ethical dilemmas in palliative care was to establishing trusting relationship with the patients and also with their relatives. Collaboration with colleagues is also crucial and fostering effective teamwork, creating an environment for collective reflection to exchange experiences and knowledge.

Conclusion

Effective teamwork and strong patient relationships are essential in palliative care, leadong to an increased well-being for the patient and the ability to tailor care needs individually. Nurses in palliative care require ongoing professional development to feel secure in their professional roles and to foster confident healthcare relationships.

I strävan att uppnå optimal vård för patienter i palliativ vård står sjuksköterskor inte sällan inför komplexa etiska dilemman. Syftet med denna studie var att beskriva de strategier sjuksköterskor använder för att hantera etiska dilemman inom palliativ vård. Resultatet visar att genom att mötas i samtal och att lyssna noggrant uppstår tillitsfulla relationer till både patienter och närstående. Hanteringen av etiska dilemman underlättas när sjuksköterskorna skapar en personcentrerad vårdmiljö utifrån patienters och närståendes önskemål. En annan strategi var samarbete i det tvärvetenskapliga vårdteamet. Ett teams olika kompetenser behövs för att tillgodose patienters vårdbehov. Etiska dilemman har ingen enkel lösning och för att skapa en gemensam förståelse och strategi krävs att teamet kan diskutera samt reflektera tillsammans och dela med sig av erfarenheter. Studien identifierade behovet av kontinuerlig kompetensutveckling inom etik för sjuksköterskor inom palliativ vård. Att vara rustad med djupare kunskap inom etiska teorier och metoder gav sjuksköterskorna större trygghet att fatta svåra beslut och att agera som patientadvokater. Slutligen framkom det att tid för reflektion var viktigt när sjuksköterskor stod inför etiska dilemman. Regelbundna reflektioner ökade medvetenheten hos sjuksköterskor, hur deras egna etiska värderingar påverkade deras beslut i vården av patienter i palliativt skede. Studiens resultat grundades på en sökning av elva vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Efter noggrann granskning och analys av artiklarna sammanställdes resultatet i två huvudteman och sex subteman. Dessutom diskuterades personcentrerat förhållningssätt, samtalets betydelse, sjuksköterskors ansvar att hålla sig uppdaterade, teamarbetets betydelse och normmedvetet och hållbarhet. Slutsatsen indikerar att genom tillämpning av dessa strategier kan sjuksköterskor hantera etiska dilemman och därigenom öka välbefinnandet för patienter inom palliativ vård.