Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Resilience in keeping the balance between demand and capacity in the COVID-19 pandemic, a case study at a Swedish middle-sized hospital.
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS). (KAMPT,LOVHH, iAIL, KAMAIL)ORCID-id: 0000-0002-2721-3888
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik. (KAMPT, iAIL, LOVHH, KAMAIL)ORCID-id: 0000-0002-1421-868X
2023 (engelsk)Inngår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 202Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: In pandemics, it is critical to find a balance between healthcare demand, and capacity, taking into consideration the demands of the patients affected by the pandemic, as well as other patients (in elective or emergency care). The purpose of this paper is to suggest conceptual models for the capacity requirements at the emergency department, the inpatient care, and intensive care unit as well as a model for building staff capacity in pandemics.

METHODS: This paper is based on a qualitative single case study at a middle-sized hospital in Sweden. The primary data are collected from 27 interviewees and inductively analyzed.

RESULTS: The interviewees described a large difference between the immediate catastrophe scenario described in the emergency plan (which they had trained for), and the reality during the COVID-19 pandemic. The pandemic had a much slower onset and lasted longer compared to, for example, an accident, and the healthcare demand fluctuated with the societal infection. The emergency department and inpatient care could create surge capacity by reducing elective care. Lower inflow of other emergency patients also helped to create surge capacity. The number of intensive care beds increased by 350% at the case hospital. At the same time, the capacity of the employees decreased due to infection, exhaustion, and fear. The study contributes to knowledge of conceptional models and key factors affecting the balance between demand and capacity.

CONCLUSION: The framework suggests conceptual models for balancing surge capacity during a pandemic Health care practitioners need to provide assumptions of the key factors to find the balance between the demand and capacity corresponding to the reality and maintain the delivery of high-quality healthcare services.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2023. Vol. 23, nr 1, artikkel-id 202
Emneord [en]
Balance, COVID-19, Healthcare, Pandemic, Resilience, Surge capacity
HSV kategori
Forskningsprogram
VÅRD- OCH HÄLSOVETENSKAP, Vårdvetenskap; Arbetsintegrerat lärande; Produktionsteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-19812DOI: 10.1186/s12913-023-09182-4ISI: 000940786300003PubMedID: 36855122Scopus ID: 2-s2.0-85149138872OAI: oai:DiVA.org:hv-19812DiVA, id: diva2:1796915
Merknad

Creative Commons Attribution 4.0 International License

Tilgjengelig fra: 2023-09-13 Laget: 2023-09-13 Sist oppdatert: 2024-05-07bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Capacity management in Swedish hospitals during the COVID-19 pandemic
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Capacity management in Swedish hospitals during the COVID-19 pandemic
2024 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Alternativ tittel[sv]
Kapacitetsstyrning på svenska sjukhus under COVID-19-pandemin
Abstract [en]

The COVID-19 pandemic emphasized the importance of effective crisis management. This research aims to analyze and comprehend the lessons learnt at Swedish hospitals in implementing surge capacity during the pandemic to enhance preparedness for future pandemics. The study utilizes a mixed-methods approach, combining two qualitative case studies and a quantitative survey. Inductive, explorative, and deductive analysis methods based on framework of learning and dynamic capability have been employed. 

The distinction between a major accident and a pandemic is considerable. A pandemic lasts longer, with changing capacity requirements. Moreover, during a pandemic, information originates within hospitals, upon the admission of patients. The study identified innovative planning strategies, such as stepwise causality planning, for the organization to pursue common goals and material deliveries within an agreed-upon time consumption in an uncertain delivery situation. Internal staff mobility and support for specialized staff are critical for adapting capacity, with a high dependence on equipment, space, and systems. 

Crisis management during a pandemic needs to be distributed and adaptive. Plans must be constantly adjusted aligning to the reality of the crisis. Additionally, the study emphasizes the role of healthcare professionals in decision-making, as well as the importance of continuous learning. Allowing leaders with trust within the organization to lead and create openness within the organization, without power plays and with positive “storytelling,” establishes a secure environment where staff mobility can be enhanced.

This study highlights an effective crisis handling through dynamic action and openness to learning during the pandemic. However, it identifies shortcomings, including malfunctioning contingency plans, insufficient staff mobility, and undynamic crisis management, especially at the regional crisis management level.

Abstract [sv]

COVID-19-pandemin har belyst nödvändigheten av effektiv krishantering under pandemier. Denna studie syftar till att förstå och analysera de lärdomar kring produktionsstyrning som uppstått under pandemin, då kapaciteten dagligen behövde styras och balanseras mot de olika vårdbehoven. Studien omfattar både kvalitativ forskning med två fallstudier och kvantitativ forskning genom en enkät. Induktiva, explorativa och deduktiva analysmetoder har använts, där den sistabaserades på ramverk kring lärande respektive dynamiska och statiska kapaciteter.

Skillnaden mellan en stor olycka och en pandemi är betydande. Pandemin varar längre och vårdbehovet förändras i vågor, till skillnad från en olycka som oftast är kort och plötslig. Vidare skiljer sig informationsflödet, där det i en pandemi uppstår på sjukhusen genom vårdgivarnas nätverk och när patienter anländer, medan det vid en olycka går direkt från räddningsledare till regionens krisledning. 

Studien har identifierat innovativa planeringsstrategier speciellt för pandemier, såsom en så kallad stegvis kausalitetsplanering som ger organisationen möjlighet att sträva efter samma mål, samt material leveranser mot en överenskommen timkonsumtion i en osäker leveranssituation. Den mest kritiska faktorn för att klara sjukhusvården under pandemin identifierades som intern personalrörlighet. Denna var avgörande för att förstärka avdelningar med utökat behov och därmed stödja uthålligheten för den specialiserade personalen som tjänstgjorde där. Vidare var personalförsörjningen och uthålligheten beroende av tillgänglighetenav skyddsutrustning, utrymme och funktionen i systemet.

En krisledning under en pandemi behöver vara både delegerande och adaptiv. Planer måste ständigt anpassas efter krisens realitet. Dessutom betonar studiens resultat betydelsen av vårdprofessionens medverkan i beslutsfattande, samt betydelsen av kontinuerligt lärande. Genom att låta ledare med uppbyggt förtroende i organisationen leda och skapa öppenhet, genom att undvika maktspel och främja positiv “storytelling”, skapas en trygg miljö som förbättrar personalens välmående och rörlighet.

Studien beskriver att krisen hanterades väl genom att organisationerna agerade dynamiskt och var öppen för lärande. Dock identifierades brister, såsom otillräckliga beredskapsplaner, bristande personalrörlighet och en odynamisk krisledning, särskilt på regionnivå. Resultatet från forskningen kan användas för att bygga bättre beredskap för pandemier i framtiden.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: University West, 2024. s. 127
Serie
PhD Thesis: University West ; 62
Emneord
Production and Operations Management; Healthcare; COVID-19; Pandemic; Crisis management; Surge capacity, Operativ styrning; Kris; ledarskap; Kapacitetsökning; Sjukvård; COVID-19; Pandemi; Personalrörlighet
HSV kategori
Forskningsprogram
Produktionsteknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-21474 (URN)9789189325685 (ISBN)9789189325678 (ISBN)
Disputas
2024-06-13, J106, Gustava Melins gata, Trollhättan, 13:00 (engelsk)
Opponent
Veileder
Merknad

Paper 3 (accepted) and 5 (submitted) are not included in this digital thesis.

Tilgjengelig fra: 2024-05-22 Laget: 2024-05-07 Sist oppdatert: 2024-05-23

Open Access i DiVA

fulltext(1325 kB)111 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1325 kBChecksum SHA-512
81bab82578900a2342b50d3aaf060591692cdc74560146f84df19e3a47416c61010f8f2269f34f5906f20966e5698dc5c64c471d69fb123e56517e9f28ef45c9
Type fulltextMimetype application/pdf

Andre lenker

Forlagets fulltekstPubMedScopus

Person

Rosenbäck, Ritva GiselaSvensson, Ann

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Rosenbäck, Ritva GiselaSvensson, Ann
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
BMC Health Services Research

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 114 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 147 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf