I en studie av erfarenheter av och barns delaktighet i det så kallade TIPS-projektets arbete mot problematisk skolfrånvaro i mellanstadiet har hållits observationer av skol- och kartläggningsmöten, fokusgruppsintervjuer med TIPS samt intervjuer med familjer. Resultatet uppvisar liknande erfarenheter och en relativt god samsyn kring de olika aktörernas roller. Barnets delaktighet anses vara av stor vikt men samtidigt svår att få till, och här tycks stabila goda relationer och upplevelser av att bli förstådd vara centrala. Föräldrarna bär rollen som barnets röst och kontaktväg och får ofta hantera ett stort antal professionella kontakter. Samtidigt kan professionella se trötta föräldrar som inte alltid vågar axla rollen eller inte vill ta emot stöd. Skolans roll är att göra anpassningar för att få barn tillbaka till skolan, vilka även fungerar förebyggande för många barn, men också att skapa utrymme för att bygga relationer med familjer. TIPS uppgift är att ge stöd i kommunikationen och fylla de glapp som uppstår mellan familj och skola respektive föräldrar och barn.I studien visar sig barnets delaktighet vara avhängig såväl föräldrarnas samtycke som barnets egen vilja. Det finns en tydligt uttalad vilja från de professionellas sida att barnet ska ha möjlighet att vara delaktigt, vilket innebär att det finns öppningar och möjligheter på flera nivåer i Shiers delaktighetsmodell, och de ger gärna barnet hjälp och stöd för att kunna formulera sin delaktighet. Däremot finns en viss skepsis kring de högre delaktighetsnivåer som innebär att dela makt och ansvar, då det anses kunna ge negativa konsekvenser för barnet. Barnets delaktighet och aktörernas roller kan därmed ses som sammanvävda, då delaktigheten kan förbättra insatserna och stärka barnet samtidigt som barnets röst riskerar att försvinna i den komplexa samverkan. Shiers delaktighetsmodell kan vara ett hjälpmedel för samverkande aktörer att organisera och planera för insatser som inbegriper barns delaktighet