“Om vi själva inte kan, hur ska barnen kunna?”: En kvalitativ studie om förskollärares arbete med planeringen av lärmiljöerna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan.
2022 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE credits
Student thesisAlternative title
"If we ourselves can not, how should the children know?" : A qualitative study of preschool teacher’s work with the planning of learning environments to promote the language development of multilingual children in preschool (English)
Abstract [sv]
Bakgrund:För många barn blir förskolan den första plats de kommer i kontakt med det svenska språket, detta leder till större ansvar för hur förskollärare ska stimulera och ge förutsättningar till barn att utveckla både det svenska språket och modersmålet. Barn tillbringar även en stor del av sin vardag i förskolan, vilket bidrar till att förskolans lärmiljöer har en betydelsefull roll i deras liv. Läroplanen för förskolan (lpfö 18, 2018, s. 7) lyfter att förskolan ska erbjuda barn en god miljö som ska stödja barn i deras utveckling, lek, lärande och kommunikation. Det står även att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Bristen på forskning inom detta ämnesområde visar att det finns ett behov att undersöka förskollärares arbete med planeringen av lärmiljöerna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling, därav har jag valt att undersöka detta.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med planeringen av lärmiljöerna i förskolan. Detta för att få kunskap om hur förskollärare upplever sina möjligheter att planera en lärmiljö med syfte att främja flerspråkiga barns språkutveckling på svenska och modersmålet.
Metod: Denna studie är kvalitativ där data samlas in med hjälp av intervjuer för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Jag har intervjuat sex förskollärare i tre olika förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, begreppet den proximala utvecklingszonen och ett interkulturellt perspektiv.
Resultat: Resultatet visar att förskollärarna planerar och arbetar främst med det svenska språket i lärmiljöerna. Detta på grund av att förskollärarna upplever en osäkerhet och brist på kunskap för att arbeta med barnens olika modersmål, vilket visar sig vara ett hinder i planeringen av lärmiljöerna. Däremot ser förskollärarna det som en möjlighet i planeringen av lärmiljöerna att se över lärmiljöerna så att barnen får tillgång till verktyg som digitala lärplattformar med pedagogiska appar, Polyglott, QR-koder och böcker samt att samarbeta med kollegor och vårdnadshavare. Förskollärarna visar att de inkluderar barnens modersmål i lärmiljöerna, men upplever att det inte räcker för att utveckla barnens modersmål. Det framgår av förskollärarna att de vill ha mer kunskap för att arbeta med barnens modersmål genom kurser, modersmålslärare och stöd från verksamheten. Förskollärarna tar även hänsyn till ett antal olika faktorer i planeringen av lärmiljöerna som barnens olika språkkunskaper, barnens intressen och deras socioekonomiska förhållanden. Samtliga förskollärare tydliggör även vilka arbetssätt de använder och anser vara betydelsefulla i planeringen av lärmiljöerna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa arbetssätt är förändring av lärmiljöerna, bildstöd och tydliggörande i arbetslaget kring vilka roller samtliga har i planeringen av lärmiljöerna.
Place, publisher, year, edition, pages
2022. , p. 45
Keywords [sv]
Språkinlärning, stimulans, läroplaner
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-18768Local ID: EXF500OAI: oai:DiVA.org:hv-18768DiVA, id: diva2:1679250
Subject / course
Educational science
Educational program
Teacher Traning Programme
Examiners
2022-07-202022-06-302022-07-20Bibliographically approved